Idag släppte Mistra Electrifications rapporten “Hur 19 olika faktorer samvarierat med kommunala beslut om landbaserad vindkraft”, som även innehåller en sammanställning av kommunala vetobeslut för vindkraft under perioderna 2014–2020 och 2021–2025. I rapporten redovisas hur stor andel av vetobesluten som fattats av respektive riksdagsparti på kommunal nivå.
Sammanställningen bekräftar en utveckling som vi redan känner till: den ökade polariseringen i den nationella energidebatten under de senaste åren avspeglas också tydligt i kommunernas beslut om vindkraft.
I debattartikeln där rapporten presenteras lyfter Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers och programchef för forskningsprogrammet Mistra Electrification, ett par viktiga poänger.
Den landbaserade vindkraften behöver öka med 5,4 TWh/år för att ligga i linje med genomsnittet i Energimyndighetens långsiktiga scenarier till 2035. Detta skulle kräva minst 257 tillståndsgivna vindkraftverk om året. Men under perioden 2020–2025 har det i genomsnitt bara beviljats tillstånd för 104 verk om året. Förra året beviljades rekordlåga 12 stycken, vars produktion endast kan motsvara en tjugondel av nivån i Energimyndighetens scenarier. Om vi inte snabbt lyckas vända den här utvecklingen kan elpriset i Sverige rusa och den kommande elektrifieringen stanna av, säger Filip Johnsson, programchef Mistra Electrification.
Sverige behöver mer billig, inhemsk elproduktion i närtid
Sverige behöver mer billig, inhemsk elproduktion i närtid för att klara elektrifieringen av industri- och transportsektorn, stärka vårt energioberoende och vår konkurrenskraft. Green Power Sweden tror och hoppas att regeringens incitamentspaket landbaserad vindkraft ska bidra till att öka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraftverk. Men det är uppenbart att mer behöver göras från riksdagspartiernas sida för att minska polariseringen i energidebatten.
