Fredagen den 17 juli 2026 presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för elektrifiering (Electrification Action Plan). Handlingsplanen är tänkt att samla EU:s arbete för att ersätta fossila bränslen med el i större delar av ekonomin. Fokus ligger på sektorer där gas, olja och andra fossila bränslen fortfarande dominerar, framför allt industrivärme, transporter och uppvärmning av byggnader. Handlingsplanen ska också koppla ihop ökad elanvändning med elnät, flexibilitet och tillgång till konkurrenskraftig fossilfri el.
Ett urval av viktiga punkter från handlingsplanen för elektrifiering ur ett svenskt perspektiv:
- Kommissionen föreslår att Unionen inför ett elektrifieringsmål: Ett indikativt mål om att dubblera elens andel av EU:s slutliga energianvändning, från dagens 23 procent till 46 procent år 2040.
- Två indikatorer för energilagring: en ökning till 200 GW till år 2030 respektive 500 GW till år 2040, från dagens lagringskapacitet i EU på 55 GW. Det innebär en niofaldig ökning av EU:s energilagring på 14 år.
- Krav på kompatibilitet för dubbelriktad laddning (Vehicle to Grid, V2G) ska införas för samtliga elbilar som säljs inom EU från år 2030.
- Åtgärder för att successivt fasa ut subventioner till fossila bränslen aviseras i handlingsplanen, som kommer att föreslås inom ramen för kommissionens post 2030 Energy Union-paket, som ska presenteras i slutet av 2026.
- Handlingsplanen innehåller även en redovisning av de direkta fossila subventionerna inom EU, som för år 2024 översteg 1 000 miljarder kronor (97 miljarder euro), vilket är en minskning från toppnoteringen 2022 på 168 miljarder euro.
I dagsläget står el för omkring 23 procent av EU:s slutliga energianvändning. I Sverige är motsvarande andel betydligt högre, omkring en tredjedel av den slutliga energianvändningen – vilket är i paritet med elektrifieringsgraden i länder som Kina, Japan och Sydkorea.
Ett viktigt första steg, men elektrifieringsmålet behöver bli bindande och backas upp av konkreta åtgärder
Green Power Sweden välkomnar att EU-kommissionen för första gången sätter ett övergripande mål för elektrifiering och pekar ut en tydlig riktning för unionens energipolitik. Samtidigt är det problematiskt att målet om en elektrifieringsgrad på 46 procent år 2040 endast är indikativt och inte rättsligt bindande – såsom det föreslogs i det läckta utkastet av handlingsplanen.
Det indikativa elektrifieringsmålet är dock föremål för en konsekvensbedömning inom ramen för det kommande Energy Union-paketet under det fjärde kvartalet 2026. I samband med detta kommer kommissionen att ta slutlig ställning kring om målet ska ges en rättsligt bindande status eller inte.
Green Power Sweden ser också positivt på att kommissionen tydligt adresserar den snedvridning av energimarknaden som än idag gynnar fossila bränslen. Trots EU:s klimatambitioner uppgick de direkta fossila subventionerna fortfarande till 97 miljarder euro under 2024. Att kommissionen aviserar åtgärder för att successivt avveckla dessa subventioner, inom ramen för det kommande Energy Union-paketet, är ett viktigt steg för att skapa rättvisare marknadsvillkor.
Samtidigt måste ambitionerna på efterfrågesidan kompletteras med en politik som möjliggör en snabb utbyggnad av ny fossilfri elproduktion. Om elektrifieringsgraden ska fördubblas på europeisk nivå – och även öka markant i Sverige – tills 2040 krävs stora mängder ny el från framför allt vindkraft, solkraft och en utökad energilagringskapacitet. För Sveriges del innebär detta att tillståndsprocesser, nätanslutningar och investeringsvillkor behöver förbättras i syfte att bidra till Sveriges och EU:s elektrifiering, konkurrenskraft och energisäkerhet.
