Statistik
Bli medlem
Bli medlem

FAKTA

Fakta

Vår samlade faktabank

faktatypfilter
Faktafilter

Dela den här sidan

Hur påverkas närboende av solparker? 

All elproduktion innebär viss påverkan på omgivningen. Solparker har dock fördelen att de varken ger upphov till buller, lukt eller lokala utsläpp. Den främsta påverkan för närboende är förändrad landskapsbild, vilket kan uppfattas olika. Därför har vi branschen ett gemensamt ansvar att utforma parkerna så att påverkan minimeras, exempelvis genom busk- och trädridåer som skärmar av samt genom att planera passager genom större solparker. Varför har många solparker staket runt sig?  Stängsel kan krävas av säkerhets-, försäkrings- eller stöldskäl och används även...
Läs allt

Vad är klimatpåverkan från storskalig tillverkning av solpaneler?

Den största klimat- och miljöpåverkan från solceller uppstår som en följd av energianvändning vid tillverkningen. Om det används fossila bränslen i energiproduktion blir klimat- och miljöpåverkan större, precis som vid tillverkning av andra produkter. Ju mer solenergi som tillförs energisystemet, desto lägre blir klimat- och miljöpåverkan för tillverkning av både solceller och andra produkter. Återbetalningstiden för solpaneler är omkring 1,2 år i Sverige Enligt internationella energiorganet IEA tar det generellt omkring 4 – 8 månader för solceller att producera lika...
Läs allt

Vilken klimatnytta skapar solkraften?

Klimatnyttan av solkraft kan beskrivas på två sätt: genom att ny elproduktion möjliggör elektrifiering av industri och transporter samt ersätter fossila bränslen, och genom att förnybar el tränger undan fossil elproduktion i det nordeuropeiska elsystemet. Solkraft bidrar till elektrifieringen av industri- och transportsektorn Beräkningar visar att elektrifiering av industri och transportsektor kan minska utsläppen med 640.000 – 1.600.000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per terawattimme (TWh), beroende på användningsområde: Fossilfritt stål: LKAB:s omställning till koldioxidfri järnsvamp bedöms kräva cirka 70 TWh el...
Läs allt

Solparker och biologisk mångfald

Det finns goda förutsättningar för solparker att bidra positivt till den biologiska mångfalden. Exempelvis kan orörd vall och ängsväxter under solcellerna öka artrikedomen och kolinlagringen i marken och därmed bidra till bättre jordkvalitet. Genom att utforma parken med kantzoner, träd, häckar eller och annan växtlighet kan de positiva effekterna på den biologiska mångfalden stärkas ytterligare. En solpark kan därmed innebära en möjlighet för insekter, fjärilar och fågelliv som har svårt att få plats i det moderna jordbruks- och skogslandskapet.  Läs mer här om etablering...
Läs allt

Hur byggs en solpark?

Solparker är tillfälliga installationer som inte kräver permanenta ingrepp på marken, till skillnad från anläggning av exempelvis fastigheter eller infrastruktur. En vanlig utformning är att lutande solcellspaneler placeras i rader med omkring 4 – 6 meters mellanrum. Panelerna fästs vanligtvis på stålprofiler, cirka 0,8 – 1 meter ovan mark som lägst och 3 – 3,5 meter som högst, och profilerna installeras i marken. De enda ”byggnader” som uppförs är mindre transformatorstationer för att leda elen som produceras ut till elnätet.   De kommande åren...
Läs allt

Vore det inte bättre att placera solpaneler på tak i stället för på marken?

För att klara klimatomställningen krävs det att fossila bränslen fasas ut genom en kraftig ökning av fossilfri elproduktion. Med anledning av detta är det viktigt att installera solpaneler både på tak och i storskaliga solparker.  Solpaneler på tak har ofta syftet att täcka delar av en fastighets egen elförbrukning, medan solparker ämnar att försörja elnätet i stort med stora mängder elproduktion. Därför är det svårt att jämföra de två applikationerna av solpaneler, eftersom de agerar på två olika marknader. Generellt har mindre installationer av solpaneler på tak och parkeringsplatser en högre kostnad per producerad kilowattimme (kWh) än storskaliga solparker. Detta bland annat eftersom stordriftsfördelar pressar ned kostnaderna för utveckling och drift i solparker och att själva installationen på tak, eller parkeringsplatser, ofta...
Läs allt

Etablering av solparker på jordbruksmark

Det finns goda möjligheter att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och samtidigt öka elproduktionen. Valet av plats för solparker baseras på flera samverkande faktorer, där tillgång till elnät med tillräcklig kapacitet är en central parameter. I vissa fall kan jordbruksmark vara den mest lämpliga placeringen. Solparker kan dock i många fall kombineras med livsmedelsproduktion, exempelvis genom odling av vall, sädesslag eller fårbete mellan panelerna. Solparker är dessutom tillfälliga anläggningar som inte kräver att marken hårdgörs eller orsakar permanenta markingrepp. Panelerna monteras vanligtvis genom pålning eller skruvfundament, och marken kan hållas bevuxen under anläggningens livstid. Detta bidrar till att motverka erosion och bevara matjordslagret. Efter avveckling kan marken därför återställas och återgå till fullskalig livsmedelsproduktion. Sveriges jordbruksmark omfattar cirka 3 miljoner hektar,...
Läs allt

Kapacitetsfaktor, effektbidragsfaktor och tillgänglighetsfaktor – vad är skillnaden?

I energidebatten används det ofta olika begrepp för att förklara kraftslagens tillgänglighet och tillförlitlighet. I det sammanhanget är viktigt att skilja på om en talar om hur mycket el som i genomsnitt produceras under ett helt år, eller hur tillgänglig produktionen är när elsystemet är ansträngt. Tre vanliga begrepp som förekommer i debatten är: kapacitetsfaktor, effektbidragsfaktor och tillgänglighetsfaktor. Begreppet kapacitetsfaktor används fortfarande i vissa sammanhang för att förklara två olika saker samtidigt. Nämligen hur mycket produktion en kraftkälla bidrar med...
Läs allt

Sprider vindkraft asbest?

Det cirkulerar många missuppfattningar om vindkraftens påverkan på miljön, och några av de vanligaste handlar om kopplingen till mikroplast och farliga ämnen som PFAS, Bisfenol A och asbest. Kritiker hävdar ibland att vindkraftverk ensamma bidrar till en betydande spridningen av dessa ämnen på ett sätt som kan vara farligt för människor och natur. Detta saknas det dock vetenskapligt belägg för. Läs mer om vindkraft och mikroplast, PFAS och Bisfenol A. Asbest och vindkraft I slutet av 2025 uppmärksammades internationellt att...
Läs allt

Sprider vindkraft Bisfenol A?

Det cirkulerar många missuppfattningar om vindkraftens påverkan på miljön, och några av de vanligaste handlar om kopplingen till mikroplast och farliga ämnen som PFAS, Bisfenol A och asbest. Kritiker hävdar ibland att vindkraftverk ensamma bidrar till en betydande spridningen av dessa ämnen på ett sätt som kan vara farligt för människor och natur. Detta saknas det dock vetenskapligt belägg för. Läs mer om vindkraft och mikroplast, PFAS och asbest. Bisfenol A och vindkraft Bisfenol A är en kemikalie som är...
Läs allt