Statistik
Bli medlem
Bli medlem

Lagring

Fakta energilagring

Vår samlade faktabank kring energilagring. Sök efter det du vill veta.

Faktafilter

Dela den här sidan

Hur utvecklas batterimarknaden?

Under 2024 utvecklades marknaden för batterier fortsatt positivt, med ökande installerade volymer och fallande kostnader. Kostnadsutvecklingen för batterier följer en relativt brant så kallad lärkurva, vilket innebär att kostnaderna minskar i takt med att den installerade kapaciteten ökar. För batterier uppskattas lärkurvan till omkring 30 procent per fördubbling av installerad kapacitet, vilket är högre än motsvarande utveckling för både vind- och solkraft. I Sverige låg priserna i maj 2024 på cirka 4 miljoner kronor per megawatt (MW) för större batteriparker...
Läs allt

Hur säkra är batterilager?

Storskaliga batterilager är generellt mycket säkra när de är korrekt konstruerade, installerade och övervakade. Säkerheten har förbättrats snabbt de senaste åren i takt med att tekniken mognat och fler skyddssystem har utvecklats. Vilka risker finns – och hur hanteras de? Den största kända risken i litiumjonbatterier är så kallad termisk rusning, som kan inträffa när temperaturen i ett batteri ökar snabbt på grund av interna kemiska reaktioner som sätter i gång en kedjereaktion. Därför är det viktigt att termisk rusning...
Läs allt

Vilka material används i batterier?

Batterier spelar en viktig roll i omställningen till ett mer elektrifierat och fossilfritt energisystem. När användningen ökar behöver även råvaror, tillverkning och återvinning ske på ett hållbart och långsiktigt sätt. Batteritekniken utvecklas hela tiden och därmed också vilka metaller och andra material som används. De flesta storskaliga batteriparkerna som byggs idag använder kallade LFP-batterier (litiumjärnfosfat). De innehåller litium och järnfosfat, men inte exempelvis kobolt. Litium räknas som en kritisk metall, men tillgången ökar. De kända litiumreserverna låg tidigare på en...
Läs allt

Kan batterier återvinnas?

Batterier innehåller värdefulla material som är viktiga att ta tillvara och återvinna, både för att säkra en trygg försörjning av dessa material inom EU och för att minska det globala behovet av ny gruvbrytning. EU skärper kraven på återvinning EU:s Batteriförordning (2023/1542) ställer krav på spårbarhet, insamling och minsta andel återvunnet material i batterier. Förordningen anger bland annat att tillverkare senast 2027 ska kunna återvinna minst 50 procent av litiumet i batterier och 80 procent senast 2031.  Den europeiska batterialliansen,...
Läs allt

Hur lång uthållighet har batterier?

Batteriers uthållighet – alltså hur länge de kan leverera effekt – är avgörande för hur de kan bidra till elsystemet. Kort uthållighet passar bäst för att hålla elnätet stabilt, medan längre uthållighet gör att mer el kan flyttas från timmar med överskott till timmar med höga priser eller hög belastning. Sverige kommer behöva både korta och längre batterier för att elsystemet ska fungera effektivt i takt med att vind- och solkraft byggs ut. Sverige behöver batterier med olika uthållighet Batterier...
Läs allt

Vilka nyttor bidrar batterier med i elsystemet?

Batterilager gör elsystemet mer flexibelt, stabilt och effektivt. I takt med att mer vind- och solkraft byggs ut blir batterier viktiga för att hålla elnätet i balans, minska flaskhalsar och använda elen smartare över tid. Den snabba utvecklingen av batterier kommer påverka hur vi ser på elens möjligheter och egenskaper, och förändra hur el kan produceras, lagras och användas. Med hjälp att batterier kan vi jämna ut obalanser i produktionen, hantera plötsliga störningar i elnätet och kapa effekttoppar så att...
Läs allt

Missförstånd: ”Det blir ingen el vid vindstilla och molnigt.”

"Vad händer när det inte blåser? Och när solen inte skiner?" Vindkraft står idag för en tredjedel av svensk elproduktion. Tekniken finns redan för att göra vind och sol till basen i en pålitligt, grönt och säkert svenskt elsystem. Fortfarande oroad? Fortsätt läsa! Vad händer om det inte blåser? Och om solen inte skiner? Vindkraft är en viktig del av vårt elsystem och den producerar el när det blåser. Vindkraften producerar el när elbehovet är som störst under året -...
Läs allt

Vad påverkar elpriset?

Idag producerar vindkraft nästan en tredjedel av svensk el. Med mer vind, sol och energilagring sänker vi elpriset för boende och företag i hela Sverige. Tillsammans kompletterar de varandra och gör de Sveriges elförsörjning säker, pålitlig och grön. Elsystemet måste alltid vara i balans för att driften ska vara säker - annars kan det få ödesdigra konsekvenser. Vid varje tidpunkt måste lika mycket el produceras som det förbrukas för att elsystemet ska vara i balans. Detta påverkar elpriset, eftersom det...
Läs allt

Tillstånd för batterilager

Storskaliga batterilager spelar en viktig roll i energisystemet genom att bidra med flexibilitet och stabilitet. Det finns inga särskilda bestämmelser om batterilager i miljöbalken eller plan- och bygglagen. Bygglov och samråd med länsstyrelsen kan krävas Enligt Boverket är batterilager i sig inte bygglovspliktiga anläggningar. Däremot kan det krävas bygglov för nätstationer, byggnader, murar och plank som utgör en del av anläggningen eller dess skalskydd. Det kan skilja sig från kommun till kommun om det trots det ställs krav på bygglov...
Läs allt

Hur fungerar energilagring?

Elsystemet kräver balans mellan produktion och användning av elektricitet. Med en större andel vind- och solkraft ökar behovet av att kunna lagra energi, eftersom intermittent elproduktion producerar mest el när vinden blåser och solen skiner. Energilagring är ett effektivt sätt jämna ut kurvan i elnätet genom att kapa effekttoppar och optimera elförbrukningen. Det finns olika sätt att lagra energi. Tre exempel på storskaliga energilagringstekniker är batterier, pumpkraft och vätgas. Det finns även andra, både termiska (värme) och kemiska, sätt att...
Läs allt