Det s.k. kommunala vetot och Försvarsmakten stoppade nästan alla aktuella vindkraftsprojekt under 2024 års första halva visar en ny rapport från Svensk Vindenergi. Samtidigt var det kommunala vetot den främsta anledningen till att ingen av de elva ansökningar om vindkraft på land och i territorialhavet som slutligt avgjordes under första halvåret fick tillstånd.
Regeringen utgår från att elförbrukningen kommer öka kraftfullt: prognosen är just nu ett elbehov på minst 300 terawattimmar (TWh) år 2045. Det är en dryg fördubbling jämfört med i dag och för att klara detta är utbyggnad av vindkraften central. Under första halvåret 2024 stoppades dock 12 av 16 aktuella projekt om landbaserad vindkraft (75 procent) av det kommunala vetot. Det är en ännu högre andel än tidigare – 66 procent av projekten stoppades åren 2020–2023. Av de fyra projekt som kommunerna tillstyrkte stoppade Försvarsmakten tre. Det innebär att bara ett projekt av 16 kunde gå vidare i tillståndsprövningen.
Det är så klart allvarligt att så mycket möjlig ny svensk elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt. Regeringen har möjligheten att förändra förutsättningarna genom att snabbt genomföra förslag som stärker rättssäkerheten och ger incitament till kommuner och närboende som bidrar till Sveriges elektrifiering.
Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi
Rapporten visar även att ingen av de elva ansökningar om vindkraftsprojekt som avgjordes slutligt under första halvåret 2024 fick tillstånd. Ansökningarna gällde tio landbaserade vindkraftsprojekt och ett i territorialhavet. Det kommunala vetot stoppade sex av dessa ansökningar.De elva projekten hade kunnat producera ca 16,7 TWh, vilket motsvarar två av Sveriges befintliga kärnkraftsreaktorer, eller elanvändningen från papper- och massaindustrin.
En avgörande del för att möta detta är att regeringen nu lägga fram ett samlat paket som skapar en helhet: införa en rättssäker ordning för den kommunala tillstyrkan av vindkraft, införa incitament för närboende, samt att införa incitament till kommuner genom att överföra fastighetsskatten för vindkraft till kommuner.
Om regeringen inte genomför reformer snabbt riskerar den storskaliga utbyggnaden av elproduktionen i Sverige som framförallt industri- och transportsektorerna efterfrågar att inte hända vare sig till år 2030 eller 2035. Då riskeras svensk konkurrenskraft, säger Daniel Badman.
Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi
Om rapporten
På uppdrag av Svensk Vindenergi har Westander Klimat och Energi tagit fram en statistisk sammanställning av hur det kommunala vetot använts under första halvåret 2024, samt hur många ansökningar om vindkraftsprojekt som avgjordes slutligt under samma period.
Rapport: Tillståndsstatistik och kommunala vetot, första halvåret 2024
Kontaktpersoner
Ina Müller Engelbrektson, branschjurist, Svensk Vindenergi
073-021 29 85
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35
