För att bygga ny vindkraft på land krävs att den eller de kommuner där vindparken är tänkt att uppföras har tillstyrkt det, dvs. sagt ja till projektet. Denna ordning, som kallas det kommunala vetot, infördes 2009.
Fram till 2009 prövades all vindkraft mot både miljöbalken och plan- och bygglagen (PBL). De båda prövningarna hanterade till stor del samma frågor, vilket innebar att frågorna i praktiken prövades dubbelt. Från 2009 togs därmed kravet på bygglov och detaljplan bort för större vindkraftsanläggningar och sedan dess prövas sådana anläggningar enbart av miljöprövningsdelegation (MPD) vid länsstyrelsen, eller av mark- och miljödomstol (MMD), enligt miljöbalken.
Samtidigt som dubbelprövningen togs bort 2009 infördes en bestämmelse om kommunal tillstyrkan i 16 kap. 4 § miljöbalken – det s.k. kommunala vetot. Bestämmelsen anger att tillstånd till en anläggning för vindkraft bara får ges om den eller de kommuner där anläggningen är tänkt att uppföras har tillstyrkt det. Det enda undantaget är om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. miljöbalken.
Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan anger inte vid vilken tidpunkt kommunen ska lämna besked om beslut. Men eftersom länsstyrelsen inte kan ge sitt tillstånd förrän kommunen har gett sin tillstyrkan till projektet, måste kommunens besked dock lämnas innan länsstyrelsen ska fatta beslut. Det finns heller inga krav på att kommunen ska motivera sina beslut, och besluten kan inte överklagas. Enligt praxis från mark- och miljödomstolen är kommunen inte bunden av ett beslut om tillstyrkan utan får ändra sig ända tills frågan om tillstånd är slutligt avgjord.
De främsta skillnaderna mellan vetot och ett kommunalt beslut om bygglov eller detaljplan enligt PBL är att PBL-beslut ska föregås av en bestämd process samt att det finns beslutskriterier, krav på motivering till beslutet, en bortre tidsgräns för hur lång tid beslutet får dröja och att PBL-beslutet är möjligt att överklaga.
Förslag om ändring av vetot
År 2021 lämnade en utredning förslag till ändring av vetot i betänkandet En rättssäker vindkraftsprövning (SOU 2021:53). Förslagen innebär att kommunerna fortsatt ska få ta ställning till vindkraft men endast lokaliseringsfrågan och kommunen måste motivera sitt beslut. Sådana besked ska lämnas tidigt i processen och gälla i fem år, om inte ansökan om tillstånd lämnats in innan dess. Kommunens beslut ska också gå att överklaga. Regeringen har ännu inte genomfört utredningens förslag.
Vad tycker Green Power Sweden?
De kommuner som väljer att inte tillstyrka en ansökan hänvisar ofta till en upplevd risk för negativ påverkan på miljö och människor, vilket är aspekter som skulle ha utretts noga och bedömts i länsstyrelsens miljöprövning om kommunen hade tillstyrkt. När kommunen väger in frågor som hanteras i miljöprövningen i sitt beslut om tillstyrkan påminner det om den dubbelprövning som lagstiftarna ville komma bort från när det kommunala vetot infördes.
När besked om veto lämnas sent under miljöprövningsdelegationens prövning har vindkraftsprojektörerna redan hunnit lägga mycket resurser på ett projekt som inte blir av. Att kommunen kan dra tillbaka sin tillstyrkan hela vägen upp i överinstans leder till en obefintlig förutsägbarhet och en rättsosäkerhet för vindkraftsprojektörer. Det kommunala vindkraftsvetot är inte heller förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning. Förslagen i betänkandet En rättssäker vindkraftsprövning bör därför genomföras så snart som möjligt.
