Sverige har haft svårt att skapa den långsiktighet som krävs i energipolitiken. Men Sverige behöver vara landet med de mest stabila spelreglerna för att klara den globala konkurrensen, skriver fack och arbetsgivare inom industrin.
Sverige behöver långsiktighet i energipolitiken. Ett handslag om kraftslag räcker inte. Vi behöver ett nytt arbetssätt för att driva en långsiktig energipolitik, baserat på en gemensam syn på vad energisystemet ska leverera till samhället och vilka principer som ska vara vägledande för utvecklingen. Energisystemet måste ses som en helhet där produktion, nät, lagring, flexibilitet, effektförsörjning, beredskap och energianvändning samverkar. Allt detta till en konkurrenskraftig kostnad för energianvändarna.
Sverige står inför den största industriella omställningen i modern tid. Europas beroende av fossila bränslen innebär både en säkerhetsrisk och försämrade möjligheter för industrin att långsiktigt konkurrera globalt. Omställningen bort från fossila bränslen måste skyndas på genom elektrifiering av transporter och industrier, samtidigt som nya verksamheter behöver kunna etableras för att stärka vår konkurrenskraft. Tillsammans med ett försämrat säkerhetsläge ställer omställningen och elektrifieringen helt nya krav på energisystemet. Samtidigt innebär det stora möjligheter för Sverige som har goda förutsättningar att driva på utvecklingen och har många världsledande företag som kan leverera de lösningar som behövs.
Omställningen innebär att stora investeringar behövs i både industrin och i elsystemet, vilket kräver långsiktighet som sträcker sig långt förbi mandatperioder. Både energisystemets och industrins investeringar har ofta livslängder på 30 till 60 år, där osäkerhet innebär höga kostnader.
Sverige har under många år haft svårt att skapa den långsiktighet som krävs i energipolitiken. Energiöverenskommelser i enskilda frågor riskerar att snabbt bli daterade eller politiskt bortprioriterade och brytas. Det räcker därför inte med att skapa en ny energiöverenskommelse kring enskilda kraftslag – det behövs ett nytt arbetssätt. I en omvärld som rör sig fort och där nya politiska beslut måste fattas för att sätta Sverige i bästa position vill vi betona betydelsen av att kunna hålla ett högt reformtempo samtidigt med en tydlig långsiktig energipolitisk inriktning.
Valresultatet har dessutom skapat ett parlamentariskt läge där långsiktiga lösningar bäst uppnås genom samarbete med så många partier som möjligt för att skapa en bred majoritet, vilket är just det vi efterfrågar. Därför finns nu en unik möjlighet att etablera en struktur för energipolitiska beslut som håller över tid och ger den stabilitet som industri, energibranschen och samhället behöver.
Vi uppmanar nu därför riksdagen och kommande regering att inrätta en parlamentarisk energiberedning. Förslaget har en bred uppslutning från industrin, energibranschen och arbetsmarknadens parter. Vi menar att behovet av långsiktighet är kritiskt för att attrahera investeringar i både industrins omställning och utbyggnaden av energisystemet.
Industrins och energibranschens framtid är tätt sammanlänkade. Industrins satsningar förutsätter tillgång till stora mängder fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader. Samtidigt kräver investeringar i elsystemet en rimligt förutsägbar bild av framtidens efterfrågan. Utan bättre samordning riskerar vi en utveckling där satsningar skjuts på framtiden. Det påverkar Sveriges förmåga att attrahera investeringar, skapa jobb och stärka konkurrenskraften.
Vi menar därför att energifrågan behöver behandlas med samma långsiktiga perspektiv som försvarspolitiken. En energiberedning bör samla samtliga riksdagspartier och ha ett tydligt uppdrag att skapa långsiktiga spelregler för hur energisystemet ska utvecklas över tid. Erfarenheterna från försvarsområdet visar att institutioner som bygger på bred parlamentarisk förankring kan skapa den stabilitet som långsiktiga investeringar kräver.
Utgångspunkten för energiberedningens arbete bör vara fyra grundläggande principer:
- Energipolitiken måste vara långsiktig. Företag ska kunna fatta investeringsbeslut med rimlig tilltro till att spelreglerna består även efter nästa val och att inriktningen är långsiktig.
- Kostnadseffektivitet måste vara vägledande. Samhällets resurser är begränsade och varje krona som investeras i energiomställningen måste skapa största möjliga nytta för samhälle, kunder och företag.
- Samhällsnyttan måste stå i centrum. Energisystemets uppgift är ytterst att skapa förutsättningar för välfärd, säkerhet, tillväxt och klimatomställning.
- Teknik- och konkurrensneutralitet behövs. Politiken bör ha ett övergripande energisystemperspektiv, inte i detalj styra vilka fossilfria energislag eller tekniska lösningar som ska användas. Regelverk och marknadsmodeller ska premiera de lösningar som ger störst värde för konkurrenskraften, energisystemet och samhället.
I en tid då många länder konkurrerar om samma investeringar behöver Sverige vara landet med de mest stabila spelreglerna. När osäkerheten minskar sjunker riskpremierna. När riskpremierna sjunker minskar kapitalkostnaderna och vi får investeringarna i Sverige. Vi är övertygade om att en energiberedning kan bidra till just detta. Tiden är nu mogen att ta nästa steg. Inte för att alla partier tycker lika i varje energipolitisk fråga, utan för att Sverige behöver hantera långsiktiga frågor även när politiken är oenig i det korta perspektivet.
Låt oss ta vara på möjligheten att göra Sverige mer framgångsrikt. Inrätta en energiberedning som skapar långsiktiga spelregler, minskar osäkerheten och bidrar till konkurrenskraftig elkostnad för samhället.
Åsa Pettersson
vd Energiföretagen Sverige
Nils Grunditz
vd Green Power Sweden
Marie Nilsson
ordförande IF Metall
Jakob Tellgren
vd IKEM – Innovations- och kemiindustrierna
Annika Roos
vd Jernkontoret
Viveka Beckeman
vd Skogsindustrierna
Maria Sunér
vd Svemin
Pia Sandvik
vd Teknikföretagen
Peter Hellberg
ordförande Unionen
Ulrika Lindstrand
ordförande Sveriges Ingenjörer
Madelene Engman
ordförande GS Facket