Regeringen har presenterat sin klimathandlingsplan där elektrifieringen lyfts fram som avgörande för att klara klimatmålen. Svensk Vindenergi välkomnar att regeringen betonar att elektrifieringen är nyckeln för klimatomställningen, svenskt välstånd och vår position som industriland, men vi saknar tydliga åtgärder för att möta det ökade elbehovet till 2030.
Svensk Vindenergi är positiva till att regeringen lyfter fram vikten av EU:s klimatpaket Fit for 55 som vägledande för klimathandlingsplanen, samt att fossilfri elektrifiering och industrins konkurrenskraft är avgörande för att klara klimatmålen. Svensk Vindenergi anser att regeringen inte gav tillräckliga besked under pressträffen om hur elproduktionen ska möta industrins kraftigt ökade och tydligt kommunicerade elbehov till år 2030.
När regeringen presenterade klimathandlingsplanen lyftes John Hasslers utredning av Sveriges klimatstrategi som en del av svaret på exempel på åtgärder innan år 2030 för att nå de långsiktiga klimatmålen. Svensk Vindenergi vill påminna om att Hassler i samma utredning understryker att ”vindkraftutbyggnaden ser ut att avta inom ett par år i en situation när den behöver öka. Detta riskerar omöjliggöra elektrifieringen av Sveriges basindustri i norra Sverige och skapa mycket stora samhällsproblem i hela landet”.
Under pressträffen om klimathandlingsplanen lyfte regeringen fram att den vill se ett kraftfullt utbyggt robust elsystem som kan leverera den el som behövs. Svensk Vindenergi vill i sammanhanget påminna om att vindkraften redan idag stöttar i elnätet och att vindkrafsbranschen både kan och vill bidra än mer, samt att det finns en stor och outnyttjad potential för lagring och flexibilitet i elnätet redan idag. Det är viktigt att ta tillvara alla de tekniska lösningar som finns tillgängliga när ett nytt modernt, och minst dubbelt så stort, elsystem ska byggas på kort tid.
Vindkraft mest kostnadseffektivt för industrins ökade elbehov till 2030
Sverige har klimatmål till år 2030 både på nationell nivå och på EU-nivå. Sverige har också ett långsiktigt nationellt mål om klimatneutralitet senast år 2045.
EU ETS tvingar industrin att fasa ut utsläppen
Svensk elintensiv industri ingår i EU:s utsläppshandelssystem som styr mot utfasning av utsläpp av växthusgaser, därför kommer det att bli allt dyrare för industrin att släppa ut växthusgaser. Tillgången till fossilfri el till ett konkurrenskraftigt pris i Sverige är då en förutsättning både för nyetableringar industri och för att vår befintliga industri ska kunna ställa om som EU-rätten kräver. Om vi inte kan möta den ökande efterfrågan på el fram till år 2030 kan det få långsiktiga följder för svensk ekonomi. Vindkraften är det kraftslag som kan byggas ut snabbast och i störst skala till konkurrenskraftig kostnad.
Bättre att säkra inhemsk konkurrenskraft än att betala för andra länders försprång
För andra sektorer, som t.ex. transportsektorn, ansvarar Sverige som medlemsland för att nå sitt åtagande inom EU. Om det inte lyckas måste Sverige förlita sig på att köpa utsläppsutrymme från andra medlemsstater för att täcka gapet. Det är dock många medlemsstater som väntas få svårt att nå sina mål till 2030 så tillgången till utsläppsutrymme är osäker och priset på utsläppsrätten kan komma att bli mycket högt.
EU:s energi- och klimatlagstiftning kommer med största säkerhet att förlängas efter år 2030. Alla medlemsstater måste därför ställa om för att fasa ut utsläppen av växthusgaser, och för de som är sena blir det dyrt och de tappar konkurrenskraft. EU-kommissionen konstaterade dessutom nyligen att medlemsländernas nationella energi- och klimatplaner – däribland Sveriges – är otillräckliga för att nå de nuvarande EU-målen. Det är en betydligt mer effektiv klimatpolitik att se till att Sverige klarar elektrifieringen på hemmaplan i stället för att köpa dyrt utsläppsutrymme från andra EU länder eftersom en elektrifiering som går i takt med industrins behov också stärker den svenska konkurrenskraften. Ett sådan upplägg där Sverige väljer att köpa utsläppsutrymme från andra länder skulle leda till att Sverige i praktiken betalar för andra länder att behålla eller stärka sin långsiktiga konkurrens, snarare än vår egen.
Dags att leverera på befintliga åtaganden om förnybart från EU och COP28
Under Sveriges ordförandeskap i EU drev regeringen igenom det reviderade förnybartdirektivet (REDIII) som ska vara genomfört i varje medlemsland till maj 2025. REDIII är en del av Fit for 55-paketet och ställer bl.a. krav på medlemsstaterna att peka ut områden för att underlätta produktion av förnybar el och på att införa snabba tillståndsprocesserna för detta. Förnybartdirektivet skärper också målet för andelen förnybar el till år 2030 och preliminära beräkningar från Energimyndigheten anger att Sverige kommer att behöva ha 76–78 procent förnybar elproduktion jämfört med dagens 63 procent.
Regeringen har under december också anslutit sig till överenskommelser om att främja förnybar elproduktion, inklusive vindkraft och dess värdekedja, både vid COP28 i Dubai och i samband med EU:s senaste energirådsmöte. Det är välkommet och nu viktigt med fokus på att genomföra åtgärder som kortar tillståndsprocesser och skapar bästa möjliga investeringsförutsättningar för den elproduktion som kan byggas snabbt och storskaligt. Tidsfaktorn, dvs ta sikte på år 2030, är inte bara en nyckel för att klara våra klimatmål. Det är även avgörande för svensk industriell konkurrenskraft i en tid när vi ser att andra länder växlar upp sina ambitioner för utbyggnaden av förnybar elproduktion.
Regeringen underströk på pressträffen om klimathandslingsplanen att utan energipolitik har man inte någon klimatpolitik. Svensk Vindenergi ser fram emot att klimathandlingsplanens högst ställda ambitioner återspeglas i regeringens kommande energiinriktningsproposition.
Kontaktpersoner
Ina Müller Engelbrektson, branschjurist, Svensk Vindenergi
073-021 29 85
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35
