Svensk Vindenergi har svarat på remissen av Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter. Det är bra att regeringen har valt att lägga sig på samma nivå som EU-kommissionen gällande intäktstak om 180 euro/MWh i förslaget till regelverk. Men det finns förtydliganden, kompletteringar och ändringar som regeringen bör göra innan det går till beslut.
Det pågående kriget i Ukraina och Rysslands energikrig mot Europa har lett till att EU-kommissionen infört flera kris- och nödåtgärder för EU:s medlemsstater – bland annat ett tak på inframarginell produktion om 180 euro/MWh. Svensk Vindenergi anser att energikrisen måste hanteras på politisk nivå. Det behövs brådskande åtgärder men siktet på de långsiktiga effekterna på energimarknaden får inte tappas bort.
– EU:s krisåtgärder mot de höga energipriserna har fattats historiskt snabbt. Det är inga konstigheter att en extraordinär situation kräver snabba politiska beslut för att skydda unionens medborgare. Däremot måste man vara varsam med snabba politiska beslut som förändrar spelreglerna för marknader; ett snabbt beslut är i sig en signal om att marknadsvillkoren snabbt kan förändras. Risken finns då att investerare avvaktar i en tid då vi snarare måste öka elproduktionen, säger Erik Almqvist, ansvarig för elmarknadsfrågor på Svensk Vindenergi.
Svensk Vindenergi anser att nivån på regeringens remitterade förslag till intäktstak är bra då det ligger på samma nivå som i EU-kommissionen ursprungliga förslag. Däremot bör regeringens förslag förtydliga hur aktörer med långsiktiga bilaterala elprisavtal (PPA) kommer beröras och hur skatteunderlaget ska beräknas. Förslaget bör kompletteras med en definition av realiserad intäkt och det bör övervägas om inte den totala beräkningen av skatteunderlaget i stället bör ske per månad. Förslaget bör också utformas så att det i så stor utsträckning som möjligt minimerar den administrativa bördan för bolagen. Redovisningen bör göras så enkel som möjligt.
Ett grundläggande problem är att förslaget till svenskt genomförande inte har med någon definition av marknadsintäkt – som finns i EU-förordningen – eller realiserad intäkt. Det kan leda till att aktörer som ingått långsiktiga energiköpsavtal, s.k. PPA-avtal, kan få betala skatt på intäkter som aldrig funnits. De kan även ha svårigheter att tolka reglerna för hur redovisningen ska ske för olika kontrakt. En aktör kan nämligen ha tecknat flera olika typer av PPA-avtal, vilket försvårar redovisningen. Det är särskilt viktigt att de bolag med PPA:er enkelt kan redovisa sina faktiska intäkter så att de icke-realiserade intäkterna, till följd av kontraktens utformning, tas med i redovisningen. Alternativt att det framgår tydligt att dessa inte är realiserade.
En skatt på intäkter måste vara utformad och redovisas på ett sådant sätt att den inte riskerar oproportionerliga ekonomiska förluster och i värsta fall konkurs för producenterna. Aktörer som har ingått ett så kallat base-load-PPA-avtal måste se till att den avtalade volymen el kan levereras. Dessa volymer avtalas månader, eller ibland år, före leverans. För vindkraftsavtal kan detta leda till mycket stora utgifter. Om det blåser mindre på leveransdagen så måste resterande elvolym köpas in på spotmarknaden till, för närvarande, mycket höga priser. Om det blåser mindre kommer sannolikt priserna på spotmarknaden också öka, eftersom det finns mindre produktionskapacitet för att möta efterfrågan.
Fördjupning
EU:s nödåtgärder riskerar äventyra investeringar i förnybar energi (kommentar, 30 september 2022)
EU snabbar på tillståndsprocesserna för förnybart (kommentar, 21 december 2022)
Kontaktpersoner
Erik Almqvist, elnät och elmarknad, Svensk Vindenergi
073-025 78 46
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35
