Landets kommuner fortsätter att säga nej till vindkraft. Under 2023 stoppade kommunerna 66 procent av de aktuella vindkraftverken på land, visar en ny rapport. Vetot stoppade mest vindkraft i södra delen av landet, där elen just nu behövs mest.
Sverige är i stort behov av ny elproduktion. Regeringen bedömer att elbehovet kan uppgå till 300 terawattimmar (TWh) år 2045. Dagens elproduktion är ca 180 TWh och det betyder att 110 TWh behöver tillkomma för att möta den ökade elanvändningen. Men det stannar inte där. Ytterligare 100 TWh behöver tillkomma för att ersätta de kraftverk som når sin livslängd innan 2045. Sammanlagt behöver därmed minst 220 TWh elproduktion byggas till 2045. Det innebär att utbyggnadstakten behöver ligga på ca 10 TWh per år, varje år till 2045.
Vindkraften är det kraftslag som kan byggas ut snabbast, och i stor skala, till ett konkurrenskraftigt pris. Men vindkraftsutbyggnaden hindras alltjämt av att kommuner nyttjar sin möjlighet att lägga in veto mot planerade vindkraftsprojekt. Under år 2023 drabbades 66 procent av de planerade vindkraftverken av vetot.
Det är en liten förbättring jämfört med 2022 och 2021, men det är fortfarande en alldeles för hög nivå. Vi ser också fler negativa besked som kommer sent i processen, efter att ansökan om miljötillstånd lämnats in till länsstyrelsen. Det leder till en osäker process och ett resursslöseri för såväl vindkraftsbranschen som för prövningsmyndigheterna.
Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor, Svensk Vindenergi.
Kommunerna i södra Sverige (elområde 3 och 4) stoppade en större andel av vindkraftverken än kommunerna i norra Sverige (elområde 1 och 2): 86 resp. 56 procent av vindkraftverken.
Södra Sverige har störst behov av ny elproduktion – ändå har det varit högst andel veto mot vindkraft där 2020–2023. Det är som att man kastar en livboj åt någon som håller på att drunkna, men att personen tackar nej för att bojen har fel färg.
Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor, Svensk Vindenergi.
Under åren 2020–2023 har 1 258 vindkraftverk (72 procent) stoppats av det kommunala vetot. Om de skulle få miljötillstånd i samma utsträckning som tidigare hade 792 av de vindkraftverken sannolikt fått tillstånd. Dessa verk hade potentiellt kunnat bidra med ca 16 TWh ny elproduktion per år under 2020–2023. Det motsvarar den årliga elproduktion som landets nedlagda kärnkraftsreaktorer i Oskarshamn och Ringhals gav.
Om rapporten
På uppdrag av Svensk Vindenergi har Westander Klimat och Energi tagit fram en statistisk sammanställning av hur det kommunala vetot använts för landbaserad vindkraft 2020–2023. Utöver statistik för vindkraft finns motsvarande siffror per projekt. Rapporten innehåller också statistik för veto i olika skeden: i tidig dialog inför samråd, under avgränsningssamråd resp. efter att tillståndsansökan har lämnats in.
Rapport: Kommunala vetot landbaserad vindkraft 2020-2023 (pdf)
Kontaktpersoner
Ina Müller Engelbrektson, branschjurist, Svensk Vindenergi
073-021 29 85
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35
