Statistik
Bli medlem
Bli medlem

Lagring

Fakta energilagring

Vår samlade faktabank kring energilagring. Sök efter det du vill veta.

Faktafilter

Dela den här sidan

Effektreserven, effektbrist och Karlshamnsverket

I november 2026 producerar det oljeeldade Karlshamnsverket el på grund av det höga marknadspriset på el i södra Sverige, inte på grund av att det finns en effektbrist i elnätet (den s.k. effektreserven). Senast verket startades på grund av effektbrist var vintern 2012/2013. Skillnaden i varför Karlshamnsverket har startats är viktig, och något som ofta försvinner i energidebatten. Även under energikrisen 2021 och 2022 kördes Karlshamnsverket på kommersiella villkor, dvs. för att pressa ner höga elpriser, vid flera uppmärksammade tillfällen....
Läs allt

Blir det billigare om exportkablarna stängs?

Skulle elpriset bli lägre om Sverige stängde sina exportkablar? Vi förklarar hur utlandsförbindelser, import, export och elpriser hänger ihop.
Läs allt

Varför har elområde 4 högre elpriser än övriga Sverige?

SE4 har ofta högre elpriser än övriga Sverige. Här förklarar vi hur elunderskott, flaskhalsar och kontinentala elpriser påverkar södra Sverige.
Läs allt

Varför påverkar tyska elpriser Sveriges elpris?

Trots att Sveriges elproduktion nästan är fossilfri kan tyska gaspriser påverka elpriset, särskilt i södra Sverige. Här förklarar vi varför.
Läs allt

Vind, sol och energilagring bidrar till Sveriges och Europas energisäkerhet

Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande konflikten mellan USA och Iran har gjort energisäkerhet till en av de mest akuta frågorna i Europa. EU:s svar på den fossilkris som följde kriget i Ukraina, RePowerEU, är ett omfattande initiativ som syftar till att göra unionen oberoende av rysk energi senast år 2030. En del av initiativet har varit att ersätta ryska energileveranser med import från "pålitliga" länder, där USA och Qatar blev viktiga leverantörer av fossilgas och olja. Irankriget och blockaden av...
Läs allt

Ett decentraliserat elsystem är viktigt för Sveriges totalförsvar

Energiförsörjningen är inte bara viktigt för klimatomställningen, utan den är också en grundläggande säkerhets- och beredskapsfråga. Ett robust energisystem är en förutsättning för att samhällets mest grundläggande funktioner ska fungera i både vardag och kris. När allt fler sektorer elektrifieras ökar också behovet av att säkerställa att elen finns där den behövs, även under krävande påfrestningar.  Ett elsystem som bygger på decentraliserad elproduktion gör Sverige mindre sårbart. När produktionen ligger närmare användaren minskar beroendet både av långa överföringsvägar och centraliserade produktionsanläggningar som kan störas. Ett importberoende av...
Läs allt

Hur utvecklas batterimarknaden?

Under 2024 utvecklades marknaden för batterilager fortsatt positivt, med ökande installerade volymer och fallande kostnader. Kostnadsutvecklingen för batterilager följer en relativt brant så kallad lärkurva, vilket innebär att kostnaderna minskar i takt med att den installerade kapaciteten ökar. För batterilager uppskattas lärkurvan till omkring 30 procent per fördubbling av installerad kapacitet, vilket är högre än motsvarande utveckling för både vind- och solkraft. På samma sätt ökar energitätheten i batterilager snabbt. En vanlig 20-fots-container innehållande battericeller har gått från att ha...
Läs allt

Hur säkra är batterilager?

Storskaliga batterilager är generellt mycket säkra när de är korrekt konstruerade, installerade och övervakade. Säkerheten har förbättrats snabbt de senaste åren i takt med att tekniken mognat och fler skyddssystem har utvecklats. Vilka risker finns – och hur hanteras de? Den största kända risken i litiumjonbatterier är så kallad termisk rusning, som kan inträffa när temperaturen i ett batteri ökar snabbt på grund av interna kemiska reaktioner som sätter i gång en kedjereaktion. Därför är det viktigt att termisk rusning...
Läs allt

Vilka material används i batterilager?

Batterilager spelar en viktig roll i omställningen till ett mer elektrifierat och fossilfritt energisystem. När användningen ökar behöver även råvaror, tillverkning och återvinning ske på ett hållbart och långsiktigt sätt. Batteritekniken utvecklas hela tiden och därmed också vilka metaller och andra material som används. De flesta storskaliga batteriparkerna som byggs idag använder så kallade LFP-batterier (litiumjärnfosfat). De innehåller litium och järnfosfat, men inte exempelvis kobolt. Litium räknas som en kritisk metall, men tillgången ökar. De kända litiumreserverna låg tidigare på...
Läs allt

Kan batterier återvinnas?

Batterier innehåller värdefulla material som är viktiga att ta tillvara och återvinna, både för att säkra en trygg försörjning av dessa material inom EU och för att minska det globala behovet av ny gruvbrytning. EU skärper kraven på återvinning EU:s Batteriförordning (2023/1542) ställer krav på spårbarhet, insamling och minsta andel återvunnet material i batterier. Förordningen innebär att minst 50 procent av litiumet i uttjänta batterier ska återvinnas från 2027, och minst 80 procent från 2031.  Den europeiska batterialliansen, som lanserats...
Läs allt