I regeringsförklaringen september 2024 och i budgetpropositionen för 2025 aviserades ett antal incitament för kommuner att säga ja till ny vindkraft, det så kallade ”incitamentspaketet”. Syftet med incitamentspaket för vindkraft är att förbättra förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft. Incitamentspaketet innehåller fyra delar;
- Ersättning till kommuner som redan har vindkraft, eller säger ja till ny vindkraft
- Intäktsdelning med närboende till vindkraft
- Rätt till inlösen av fastighet
- Intäktsdelning med lokalsamhället
Det kommunala vetot och incitamentspaketet för vindkraft
För att bygga ny landbaserad eller kustnära vindkraft (vindkraft i territorialhavet) krävs att den eller de kommuner där vindparken är tänkt att uppföras i har tillstyrkt det, dvs. att de sagt ja till parken. Denna ordning, som kallas ”det kommunala vetot”, infördes 2009.
Läs mer om det kommunala vetot här.
2020 tillsatte den dåvarande regeringen den så kallade Vetoutredningen. Utredningen skulle i sitt betänkande, dvs. utredningens slutrapport, lämna förslag till ändringar av det kommunala vetot i syfte att göra miljöprövningen av vindkraftsanläggningar mer rättssäker och förutsägbar. Utredningen överlämnade 2021 sina förslag i betänkandet En rättssäker vindkraftsprövning (SOU 2021:53).
I betänkadet gavs bl.a. förslagen att kommunerna fortsatt skulle få ta ställning till vindkraft, men i ett tidigare skede, att det skulle förtydligas vad kommunen ska ta ställning till, och att kommunens beslutet ska ligga fast.
En avgörande skillnad för landbaserad och kustnära vindkraft jämfört med andra enligt miljöbalken miljöfarliga verksamheter är just kravet på kommunal tillstyrkan, som är skälet till att det behövs lokala incitament för vindkraft.
Under 2025 stoppades nästan alla vindkraftsprojekt av kommunerna. En viktig orsak är att man har väntat på tydliga besked kring de lokala incitamenten för vindkraft.
I april 2022 tog den dåvarande regeringen fram en proposition med förslag på ändringar av det kommunala vetot. Detta röstades dock ned av Tidöpartierna och Centerpartiet, som hänvisade till att det också krävdes lokala ekonomiska incitament innan beslut togs om ändringar. Som en följd av det tillsattes Incitamentsutredningen som lämnade förslag i Värdet av vinden (SOU 2023:18).
Nu har beslut tagits i delarna av incitamentspaketet för vindkraft som rör ersättningen till vindkraftskommuner och vindkraftens intäktsdelning med närboende. Däremot har förslagen om att förändra formerna för den kommunala tillstyrkan (”det kommunala vetot”) inte beslutats.
Vad tycker Green Power Sweden?
Green Power Sweden anser att det är av yttersta vikt att även förslagen gällande det kommunala vetot i betänkandet En rättssäker vindkraftsprövning beslutas så snart som möjligt så att miljöprövningen av vindkraft blir mer rättssäker och förutsägbar.
Ersättning till kommuner som har vindkraft, eller säger ja till ny vindkraft
Regeringen inför vindkraftsersättningen till kommuner i syfte att öka deras incitament att säga ja till ny vindkraft, och ersätta de som redan låtit vindkraft byggas.
Ersättningen ska enligt budgetpropositionen baseras på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar.
Regeringen har i budgeten avsatt 340 miljoner kronor för 2025, 370 miljoner kronor för 2026 och 400 miljoner kronor för 2027 att fördela mellan vindkraftskommunerna.
Ersättningen är ett helt nytt tillskott till kommunernas budgetar. Vindkraftsbolagen betalar fastighetsskatt till staten, och ersättningen blir en omfördelning av vindkraftens skattemedel från staten till kommunerna.
Tidöregeringen har utlovat en förordning som ska reglera ersättningen långsiktigt. Den har dock dröjt och därför tog regeringen i februari 2026 ett särskilt beslut om att Energimyndigheten ska betala ut pengarna för 2025 senast den 30 mars och pengarna för 2026 senast den 30 april 2026. Energimyndigheten har därefter beslutat hur mycket varje kommun får. I propositionen Vindkraft i kommuner bedömer Tidöregeringen att ersättningen till kommunerna bör vara långsiktig.
Så mycket får vindkraftskommunerna
För 2025 och 2026 har totalt 710 miljoner kronor betalats ut till kommuner i Sverige.
Nivåer på utbetalningarna till vindkraftskommuner per megawatt (MW) blir enligt Energimyndigheten:
- 18 600 kronor per MW för 2025
- 20 250 kronor per MW för 2026
| Ersättningsbelopp per vindkraftskommun | 2025 | 2026 |
| Låg installation (7 MW) | 130 300 kr | 141 800 kr |
| Median (41 MW) | 763 250 kr | 830 500 kr |
| Hög installation (759 MW) | 14 100 000 kr | 15 375 000 kr |
Här kan du ta del av det exakta beloppet som varje vindkraftkommun tilldelats.
Exempel på användningen av ersättningen till vindkraftskommuner:
- Strömsunds kommun använder vindkraftspengarna till att finansiera gratis busskort för barn och unga.
- Falun kommun använder vindkraftspengarna till att främja fritidsaktiviteter för ungdomar på landsbygden inom ramen för VM-stiftelsen.
- Smedjebacken kommun använder vindkraftspengarna till att bl.a finansiera ett helt nytt föreningsstöd och utveckla naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten.
- Ludvika kommun använder vindkraftspengarna till att bl.a finansiera underhåll av vägar samt kultur- och idrottsverksamheter i närheten av vindkraftverken.
Vad tycker Green Power Sweden?
Det är ett efterlängtat steg att regeringens ersättning till de kommuner som möjliggjort utbyggnad av vindkraft nu betalas ut. I dag upplevs mycket av nyttan av vindkraften hamna i de större städerna och för små landsbygdskommuner blir därför ersättningen ett viktigt lyft för lokal service, välfärd och utveckling.
Nu behöver regeringen också uppfylla löftet om att ersättningen som fördelas årligen faktiskt ska motsvara den fastighetsskatt som vindkraften betalar in och vara långsiktig. Redan för 2026 fattas 85 miljoner kronor eftersom vindkraften totalt kommer betala in omkring 455 miljoner kronor. Detta skulle innebära ytterligare tillskott med allt från några hundratusen kronor till miljonbelopp, beroende på mängden vindkraft i kommunen.
Nedan finner du en jämförelse mellan den utbetalade ersättningen till vindkraftkommunerna för år 2025 respektive 2026, och en uppskattning av vad kommunerna hade fått i ersättning år 2026 ifall beloppet faktiskt motsvarat vindkraftsbolagens inbetalda fastighetsskatt.
Intäktsdelning med närboende till vindkraftverk
I april 2026 beslutade Tidöregeringen om propositionen Vindkraft i kommuner om intäktsdelning med närboende till vindkraft och lagen föreslås att träda i kraft den 1 juli 2026. Propositionen behöver dock hinna behandlas av riksdagen, och datumet för ikraftträdande kan väntas bli något senare.
Enligt den nya lagen ska ägare till bostadsbyggnader som ligger upp till nio verkshöjder från ett vindkraftverk få rätt att ta del av vindkraftsbolagets intäkter från anläggningen varje år. Ersättningen ska fördelas enligt en modell som ger mest till de som bor närmast vindkraftverken (se figur).
Den totala ersättningen kan som mest uppgå till två procent av vindkraftsanläggningens intäkter, och skulle de totala anspråken överstiga det minskas beloppet i proportion till respektive byggnadsägares andel. Hur intäkterna från ett vindkraftverk ska beräknas anges i den nya lagen. Byggnadsägarna ska varje år anmäla till vindkraftsbolagen om de vill ha del av intäktsdelningen, och bolagen ska administrera systemet.
Fördelningen av ersättning till närboende beräknas så att andelen av vindkraftsbolagets intäkter från anläggningen ska uppgå:
- till 2,5 promille, om avståndet inte överstiger fem gånger vindkraftverkets höjd,
- till 2,0 promille, om avståndet är längre än fem gånger men inte överstiger sex gånger vindkraftverkets höjd,
- till 1,5 promille, om avståndet är längre än sex gånger men inte överstiger sju gånger vindkraftverkets höjd,
- till 1,0 promille, om avståndet är längre än sju gånger men inte överstiger åtta gånger vindkraftverkets höjd,
- till 0,5 promille, om avståndet är längre än åtta gånger men inte överstiger nio gånger vindkraftverkets höjd.
Ifall en bostad är belägen inom nio verkshöjder från mer än ett vindkraftverk ska ägaren få intäktsdelning från högst två vindkraftverk. Ersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.
Propositionen innehåller också tabellen ovan med illustration av hur mycket en bostadsfastighet kan få per år från ett vindkraftverk. Eftersom intäktsdelning kan betalas ut för två vindkraftverk kan en ägare till en bostadsfastighet få upp till dubbelt så mycket som tabellen visar. Det bör noteras att tabellen är ett räkneexempel som bygger på vissa antaganden om bl.a. elpris, storlek på vindkraftverket och produktion, vilket är variabler som kommer att se olika ut i praktiken.
Vad tycker Green Power Sweden?
Vi är positiva till lagen om intäktsdelning till närboende eftersom det kan bidra till stärkt lokal acceptans för vindkraft och till fler beslut om kommunal tillstyrkan.
Propositionen innehåller vissa ändringar jämfört med den departementspromemoria som remitterades i slutet av 2025, varav den viktigaste är att rätten till intäktsdelningen ska gälla bostadsbyggnader på upp till nio verkshöjders avstånd från närmsta vindkraftverk – i stället för åtta verkshöjder.
Green Power Sweden hade föredragit åtta verkshöjder eftersom det hade gett mindre risk för att taket på två procent av intäkterna uppnås, och ifall taket nås får alla närboende mindre pengar att dela på. Vi tycker det är viktigt att de som bor allra närmast vindkraftsverken får en ordentlig ersättning. Samtidigt är det positivt att intäktsdelningen blir skattefri till den del den avser en privatbostad.
Läs mer om våra synpunkter gällande lagen om intäktsdelning med närboende här.
Rätt till inlösen av fastighet
I propositionen Vindkraft i kommuner aviserade Tidöregeringen att den ska tillsätta en utredning om rätten till inlösen. Direktiv för utredningen kan väntas presenteras innan sommaren. Regeringen angav samtidigt att dess inriktning är att rätten till inlösen ska gälla retroaktivt från när utredningen tillsattes.
Vad tycker Green Power Sweden?
Vi välkomnar att regeringen nu lämnat besked om hur frågan om rätt till inlösen ska tas vidare. Det är en komplex fråga att reglera bl.a. eftersom den rör äganderätten, och vi kommer gärna att bidra till utredningens arbete.
Intäktsdelning med lokalsamhället
Regeringen har ännu inte meddelat hur frågan om intäktsdelning ska tas vidare. Vindkraftsbolagen betalar dock redan en del av sina intäkter med lokalsamhället i varje projekt, t.ex. i form av bygdemedel till bl.a. idrotts-, naturskydds- eller hembygdsföreningar, eller garantilån för utveckling av lokalt näringsliv.
Utrymmet för sådan intäktsdelning kan påverkas av att intäktsdelningen med närboende införs, men lokalsamhället kommer få del av intäkterna även framöver. Det bör noteras att den nya ersättningen till kommunen också kommer att komma lokalsamhället till godo.
Vad tycker Green Power Sweden?
Intäktsdelning med lokalsamhället har hittills byggt på frivilliga överenskommelser mellan vindkraftsbolaget och mottagarna. Det fungerar väl så Green Power Sweden ser inget behov av lagreglering i frågan. Viktigt är att kommunerna inte ställer krav på avtal om ersättning till lokalsamhället för tillstyrkan, eftersom kommunen inte får gynna enskilda enligt kommunallagen (2017:725).
