Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande konflikten mellan USA och Iran har gjort energisäkerhet till en av de mest akuta frågorna i Europa. EU:s svar på den fossilkris som följde kriget i Ukraina, RePowerEU, är ett omfattande initiativ som syftar till att göra unionen oberoende av rysk energi senast år 2030. En del av initiativet har varit att ersätta ryska energileveranser med import från ”pålitliga” länder, där USA och Qatar blev viktiga leverantörer av fossilgas och olja. Irankriget och blockaden av Hormuzsundet, som inte minst har påverkat Qatars exportmöjligheter, visar emellertid att Europas energisystem kommer att förbli sårbart så länge det är beroende av importerade fossila bränslen och de osäkra globala handelsvägar som dessa leveranser är knutna till.
Trots att Sverige inte är direkt beroende av fossilgas från vare sig Ryssland eller Mellanöstern påverkas våra elpriser av den europeiska gasmarknaden, och därigenom till en växande del även den globala marknaden för flytande fossilgas (LNG). Utvecklingen i Mellanöstern har visat att även energileveranser långt från Europa kan påverka svenska hushåll och företag genom högre priser på både el och bränslen.
Genom att påskynda utbyggnaden av inhemsk elproduktionen och upprätthålla rollen som nettoexportör av el kan Sverige fortsätta att bidra till att tränga undan fossila bränslen från det europeiska energisystemet och samtidigt bibehålla låga elpriser på hemmaplan. På så vis stärks EU:s energisäkerhet och klimatomställning, samtidigt som svensk konkurrenskraft och hushållens motståndskraft mot framtida fossilkriser förbättras.
Ukrainas energisäkerhet har ökat med en decentraliserad elproduktion
Ett energisystem där elproduktionen är utspridd, mångsidig och lokal öppnar för större robusthet och snabbare återhämtning vid störningar. Detta är en av de tydligaste lärdomarna från IEA:s analys av Ukrainas energisystem under det pågående kriget. Ukraina har tvingats utveckla ett nytt sätt att bygga resiliens genom att decentralisera produktionen, stärka redundansen, använda batterilager och mobila generatorer samt skapa underjordiska kontrollsystem. Erfarenheterna visar att mindre och geografiskt utspridda energiresurser klarar angrepp bättre än stora centrala enheter. IEA framhåller att energiresiliens måste integreras redan i planeringsstadiet, med tydliga strategier för fysiskt skydd, cybersäkerhet, reservutrustning och kriskommunikation. Lärdomar från Ukrainas arbete med energisäkerhet kan och bör tillämpas i såväl Sverige som Europa.
Läs mer om detta i vår intervju med Ukrainian Wind Energy Association (UWEA).
Vad tycker Green Power Sweden?
Sveriges energisystem är viktigt utifrån ett totalförsvarsperspektiv och måste bli mer robust, decentraliserat och oberoende av importerade fossila bränslen. Erfarenheterna från de senaste årens fossilkriser, från Ukrainakriget till konflikterna i Mellanöstern, visar att Sveriges el- och bränslepriser samt Europas energiförsörjning snabbt kan påverkas av geopolitiska händelser långt utanför Sveriges gränser.
En snabb utbyggnad av förnybar elproduktion ökar motståndskraften mot framtida fossilkriser, stärker energisäkerheten och minskar sårbarheten i hela samhället. Försvarsmakten bör därför få i uppdrag att aktivt bidra till Sveriges energioberoende. Myndigheten bör även tillsammans med Energimyndigheten och andra berörda aktörer utveckla underlag för hur nya energisystem kan samexistera med försvarsintressen, samt utreda möjligheten att använda civila övervakningsdata (exempelvis från vindkraftsparker) för att stärka det militära försvaret.