Green Power Sweden har intervjuat Andriy Konechenkov, ordförande i Ukrainian Wind Energy Association (UWEA). I intervjun berättar han om den roll vindkraften spelar för Ukrainas energiförsörjning, mitt under brinnande krig.
Ukraina har sett att decentraliserad energiproduktion, särskilt vindkraft, har varit mer motståndskraftig än andra energikällor under Rysslands fullskaliga invasion. Kan du dela med dig av dina erfarenheter av hur vindparker har fortsatt att leverera el trots ryska attacker mot energiinfrastrukturen?
Vindkraftparker i Ukraina har verkligen visat en anmärkningsvärd motståndskraft under Rysslands fullskaliga invasion. Deras decentraliserade natur gör dem mindre sårbara för storskaliga störningar jämfört med centraliserade kraftverk.
Tack vare avståndet på 500–600 meter mellan turbinerna kan fienden visserligen träffa en enskild turbin (och sådana incidenter har inträffat), men inte hela vindkraftsparken. I de fallen fortsätter de återstående turbinerna att generera el. En fullständig förstörelse av en vindkraftspark är därför mycket kostsam för fienden och i praktiken omöjlig.
Även under tung beskjutning fortsätter turbinerna att producera, stötta lokala elnät och kritisk infrastruktur. Ett typexempel på detta är Odessa-regionen, 2023. Efter att massiva attacker slog ut viktiga transformatorstationer ur funktion och lämnade 550 000 människor utan ström hjälpte två lokala vindkraftparker till att återställa elen till cirka 100 000 konsumenter via distributionsnät innan reparationerna av det nationella elnätet var klara.
En sådan motståndskraft understryker den strategiska betydelsen av förnybara energikällor – inte bara för klimatomställningen, utan även för nationell säkerhet och energioberoende i krigstid.
I Sverige pågår en diskussion om hur vindkraft kan stärka det nationella försvaret och minska sårbarheten i energisystemet. Baserat på din erfarenhet, vilka säkerhetsmässiga fördelar har du sett med mer diversifierade och decentraliserade energikällor?
Decentraliserade energikällor, såsom vindkraft, förbättrar energisäkerheten avsevärt genom att minska beroendet av centraliserad infrastruktur som kan vara sårbar för både fysiska attacker och cyberattacker. Enligt vår erfarenhet ökar decentralisering systemets motståndskraft, vilket möjliggör fortsatt drift även om delar av nätet är skadade.
Vindkraftparker, särskilt i kombination med lokal energilagring, kan stötta kritisk infrastruktur och upprätthålla energiförsörjningen under nödsituationer. Denna decentraliserade nätstruktur komplicerar angreppen och förbättrar det nationella försvaret, genom att stärka den civila infrastrukturen mot störningar. Den minskar även beroendet av importerade bränslen, vilket ytterligare ökar den strategiska självförsörjningsgraden.
Hur kan era erfarenheter av vindkraftsdrift under krigstid bidra till en mer robust energiplanering i andra länder, såsom Sverige? Finns det några specifika åtgärder som ni skulle rekommendera för att förbättra samverkan mellan vindkraft och nationellt försvar?
Även om det ännu inte finns några konkreta exempel i Ukraina på strukturerad samverkan mellan vindkraft och nationellt försvar visar våra erfarenheter under krigstiden vikten av samordning. Efter krigets utbrott begärde militären till exempel att ljussignalerna på vissa vindmätningsmaster i känsliga områden i Ukraina skulle stängas av, vilket understryker behovet av flexibel och responsiv planering. Det handlade dock om isolerade incidenter, och för närvarande byggs vindkraftparker utan att det skapar några hinder för den ukrainska militären.
Dessutom skulle teknik som används inom vindkraftssektorn, såsom drönare för inspektion av turbiner, teoretiskt kunna stötta militär övervakning i krigstid (men återigen finns det inga konkreta exempel på detta från Ukraina).
I en ny säkerhetssituation och geopolitisk instabilitet rekommenderar vi därför att formella samordningskanaler mellan försvarssektorn och aktörer inom vindkraft upprättas tidigt i planeringsprocessen. Detta inkluderar gemensamma riskbedömningar, säkra protokoll för luftrumsanvändning och riktlinjer för strategisk placering av tillgångar för att undvika störningar av militär infrastruktur. Investeringar i teknik med dubbla användningsområden, ödrifts-kapacitet och robusta lokala lagringslösningar kommer att ytterligare förbättra energisäkerheten och försvarsberedskapen.
