Regeringen har presenterat en färdplan för ny kärnkraft i Sverige som tydliggör regeringens målbild på området så att kärnkraften kan få långsiktiga förutsättningar. Det är centralt att teknikneutralitet och marknadsekonomi är grunden för svensk energipolitik. Svensk Vindenergi ser fram emot en motsvarande kraftfull regeringssatsning för att ta bort hindren för vindkraftsutbyggnaden. Det är helt nödvändigt för att säkra att svensk elproduktion byggs i den takt som svensk industris konkurrenskraft behöver.

Vindkraften kan möta merparten av det ökade elbehovet till år 2035. Det är teknik och system som redan finns, och som idag byggs helt utan subventioner. De vindkraftsprojekt som ska “göra jobbet” för att möta det ökade elbehovet är kända sedan tidigare och har antingen fått tillstånd eller är inne i tillståndsprocessen. Den nya vindkraftens produktionskostnad är låg jämfört med annan elproduktion. Det finns dock betydande orosmoln för att säkra en fortsatt kraftfull vindkraftsutbyggnad i Sverige i form av långsamma tillståndsprocesser och ökande politiska risker. Regeringen behöver möta dessa hinder med politisk beslutsamhet.

Den internationella konkurrensen om investeringar i grön elproduktion är stor. Då är det avgörande att regeringens signaler genom sin färdplan för ny kärnkraft inte får riskera att försämra investeringsviljan i annan elproduktion överhuvudtaget. Det har Sverige inte råd med. Om industrin måste vänta in ökad elproduktion från ny kärnkraft i Sverige är risken stor att investeringar uteblir eller förverkligas i andra länder.

Principen om att utbyggnad av elproduktionen ska ske på marknadsmässiga och teknikneutrala villkor är central för att utbyggnaden ska vara kostnadseffektiv. Det var därför positivt att regeringen och Sverigedemokraterna angav elektrifieringen som central för klimatomställningen och lyfte teknikneutralitet som en avgörande princip i Tidöavtalet.

Signalen som regeringen nu skickar – med förslag om riskdelning för det klart dyraste kraftslaget – kan uppfattas som att man lämnar idén att utbyggnad av kraftproduktion ska ske på marknadsmässiga och teknikneutrala villkor. Det hoppas vi inte är avsikten. Det skulle vara en 180-graders gir från den ordning som rått sedan avregleringen av elmarknaden 1996.

Det moderna elsystemet måste byggas med modern teknik och då är marknadskrafterna centrala. Vi behöver nu lämna gamla uppfattningar om vad som behövs för att elsystemet ska fungera. Det finns t.ex. många tekniker och lösningar som kan lösa frågor om reglering och balansering. Sådana tekniska lösningar finns redan idag. De fungerar och används i många andra länder för att få samma förmågor i elsystemet som t.ex. teknik för svängmassa eller rotationsenergi bidrar med. En fungerande marknad säkerställer att den billigaste tekniken byggs ut.

När det gäller balansering finns många tekniker att tillgå, till exempel flexibel konsumtion, flexibel vätgasproduktion, flexibel elbilsladdning, elimport, effekthöjning i vattenkraften, ny kärnkraft, effektreserv, mer kraftvärme och biokraft samt biogasturbiner. Alla dessa tekniker bör ges lika villkor att konkurrera.

Sammantaget måste principer om teknikneutralitet och marknadens roll vara vägledande på alla nivåer i energipolitiken. Då kan det bästa moderna, dubbelt så stora, elsystemet förverkligas snabbt och på ett kostnadseffektivt sätt.

Svensk Vindenergi kommenterar de enskilda förslagen i regeringens färdplan för ny kärnkraft i Sverige

Svensk Vindenergi anser att staten bör sträva efter teknikneutrala styrmedel och koncentrera sina ansträngningar på att snabba upp tillståndsprocesser, öppna för ny teknik och se till att stamnätet har tillräcklig kapacitet.

Vi förstår logiken att tillsätta en kärnkraftssamordnare men anser att uppdraget bör breddas. Vindkraftsbranschen kan dela med sig av erfarenheterna från vindkraftssamordnarna (vars uppdrag avslutades av den förra regeringen). Ett bredare uppdrag som handlar om hur elektrifieringen ska förverkligas ligger helt i linje med regeringens ledstjärna om teknikneutralitet. En elektrifieringssamordnare med uppdrag att undanröja hinder för elektrifieringen och att underlätta för ny elproduktion skulle kunna göra stor samhällsnytta.

Förslaget att låta utredare ge förslag på en riskfördelningsmodell för finansieringen av ny kärnkraft bör också breddas till att utreda vilken roll staten bör ta för alla storskaliga elektrifieringsinvesteringar. Här finns mycket att lära av hur andra länder arbetar med riskfördelning för finansieringen av t.ex. nätutbyggnad, förnybar elproduktion och vätgas. Ett teknikneutralt angreppssätt har goda förutsättningar att leda till att statens finansiella medel används på ett så effektivt sätt som möjligt.

På motsvarande sätt ser vi att de s.k. statliga kreditgarantierna för kärnkraft snarast bör breddas och utformas teknikneutralt. När det gäller regeringens och Sverigedemokraternas mål att två nya storskaliga reaktorer ska vara i drift senast år 2035 vill vi understryka att den vindkraft som byggs idag, tillsammans med den vindkraft som idag har tillstånd och dagens överproduktion (elexporten) kommer att täcka industrins ökade elbehov till år 2030. Ser man bortom år 2030 så ger alla de vindkraftsprojekt som nu ligger i tillståndsprövningsprocessen goda möjligheter att möta den dubblerade elanvändning som myndigheterna förutspår till år 2035. Men för att nå dit måste investeringsförutsättningarna säkras.

Vindkraft på land och till havs kan spela en avgörande roll för Sveriges klimatomställning, elförsörjning och konkurrenskraft. Om omställningen sätts på vänt tills ny elproduktion med hög kostnad kommer på plats är risken överhängande att industrin flyttar sina satsningar till andra länder med säkrare tillgång till el med konkurrenskraftigt pris.

Kontaktpersoner

Tomas Hallberg, tillståndsfrågor, Svensk Vindenergi
070-164 44 53

Erik Almqvist, elnät och elmarknad, Svensk Vindenergi
073-025 78 46

Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft, Svensk Vindenergi
070-190 86 53

Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35