Green Power Sweden har låtit granska klimatpåverkan från en nybyggd svensk vindkraftspark. Resultatet blev 7,1 gram koldioxid (CO2) per producerad kilowattimme (kWh). Det är en låg siffra där den förväntat långa livslängden och det bergsförankrade fundamentet är två positivt bidragande faktorer.
Att minska vår klimatpåverkan under byggnation är en viktig del av vårt klimatarbete. Genom att använda bergsfundament kan vi mer än halvera fundamentets klimatutsläpp jämfört med användning av gravitationsfundament. Drygt 70 procent av våra vindkraftverk är förankrade med bergsfundament. Därtill minskar koldioxidutsläppen per kilowattimme betydligt för moderna verk som väntas leverera el i minst 30 år jämfört med tidigare 25 år.
Malin Serrander, hållbarhets- och kommunikationschef, SR Energy
En annan stor variabel som påverkar andelen utsläpp är den del fossil energi som idag fortfarande används inom transport, utvinning och produktion av material. Ungefär 80 procent av koldioxidutsläppen uppstår under materialutvinning och tillverkning av komponenter för vindkraftsparken. Resterande utsläpp kommer från markanvändning, nedmontering och transporter.
Allteftersom samhället elektrifieras så att fossil energi ersätts med fossilfri el så kommer klimatpåverkan från vindkraftparkens produktionsled minska. Vindkraften avger i princip inga utsläpp när de väl står på plats.
Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig, Green Power Sweden
Olika antaganden i en livscykelanalys kan ge olika resultat. Den metod som ligger till grund för Green Power Swedens aktuella rapport inkluderar t.ex. inte någon förväntad positiv nytta av materialåtervinning efter vindkraftsparken tagits ur bruk. Turbintillverkaren Vestas presenterar resultat både med och utan denna återvinningsnytta i sina analyser.
I våra livscykelanalyser räknar vi både på scenarier med och utan potentiell nytta från framtida återvinning, av t.ex. stål. När återvinningsnyttan räknas med blir resultatet ännu mer positivt. Skulle samma princip appliceras på siffran som Green Power Sweden tagit fram skulle resultatet kunna bli drygt 5 gram CO2 per producerad kWh, istället för 7 gram.
Peter Garrett, Senior Specialist, Vestas Wind Systems A/S
Oavsett vilka antaganden som görs i analysen, och vilken exakt siffra som utsläppen landar på per producerad enhet el, är det tydligt att vindkraftens klimatpåverkan är låg. Och att teknikval och teknikutveckling gör positiv skillnad för att ytterligare minska utsläppen.
Om granskningen
Green Power Sweden gav Ramboll i uppdrag att undersöka klimatpåverkan från vindkraftsparken Riskebo, som delvis ägs av SR Energy, och som består av 7 Vestasverk av typen V162 5.6 MW.
Detta gjordes genom en livscykelanalys i enlighet med ISO 14040-44, samt enligt senaste versionen av produktkategoriregler för elproduktion, PCR: UN CPC 173 Electricity, Steam and hot/cold water generation and distribution.
I avgränsningen i granskningen inkluderades all påverkan från och med utvinning av råmaterial till tillverkning av turbinen, till nedmontering och avfallshantering efter vindkraftparkens livstid. Även anläggningar av vägar inom park har räknats med. Däremot inkluderades inte utbyggnad av elnätet, för att resultaten på ett korrektare sätt ska kunna jämföras med tidigare studier som tittat på vindkraftens påverkan per producerad kWh (se exempel). Studien är inte tredjepartsgranskad.
