Vindkraften har klart lägst produktionskostnad av de kraftslag som kan byggas ut snabbt och i stor skala. Bara vindkraft kan byggas ut så snabbt som behövs för att möta elbehovet till år 2030, skriver Svensk Vindenergis vd Daniel Badman i en replik på SvD Debatt den 25 november 2023.
Nej, havsbaserad vindkraft är inte tio gånger dyrare än kärnkraften. Detta och andra, påståenden som framförs av PO Eriksson, Peter Mellberg, KD Sundberg och Leif Östling den 21/11 i SvD om vindkraft måste bemötas. För verkligheten ser mycket annorlunda ut jämfört med vad debattörerna ger sken av.
Det mått som vanligen används av välrenommerade organisationer som IEA (International Energy Agency) för att jämföra kostnaden för olika kraftslag är levelized cost of energy (LCOE). Det mäts i öre per kilowattimme och är en sammanslagning av kapital-, drift- och systemkostnader fördelat på den förväntade produktionen – över hela livstiden. LCOE visar alltså vilket elpris som anläggningen behöver för att gå jämt upp. Vindkraften har klart lägst LCOE och är det kraftslag som kan byggas ut i sådan omfattning och på så kort tid som behövs för att möta elbehovet till år 2030.
Ett annat jämförelsesätt är att titta på behov av subvention eller garantipris. Det visar vilken intäktsnivå som behövs för att ett investeringsbeslut ska vara möjligt. Debattörerna lyfter Storbritannien som exempel, vilket är bra. Där finns aktuella uppgifter för både havsbaserad vindkraft och kärnkraft. De senast genomförda auktionerna för havsbaserad vindkraft har en statlig prisgaranti på under 60 öre per kilowattimme. Reaktorerna i Hinkley Point C har en statlig prisgaranti på cirka 120 öre per kilowattimme, det vill säga dubbelt så mycket som havsbaserad vindkraft. Havsbaserad vindkraft är alltså inte tio gånger dyrare än kärnkraft.
Debattörerna ger sken av att veta mer om investeringsförutsättningarna, i en bransch där ingen av dem i dag verkar, än dagens aktiva investerare. Dessutom ser de enögt på investeringens storlek. Med sin bakgrund vet de naturligtvis också att det är stor skillnad mellan investering och kostnad.
Vi kan konstatera att investeringsintresset för vindkraft i Sverige är fortsatt stort. För fjärde kvartalet i rad ser vi nya investeringsbeslut. Åren 2020–2026 tillkommer 36 terawattimmar vindkraft i Sverige. Den sammanlagda investeringen för dessa projekt är 125 miljarder kronor – utan statliga subventioner. Dessutom finns en stor mängd projekt i tidiga planeringsskeden. Inget annat kraftslag har en sådan projektpipeline.
Det finns skäl att påminna om att det i vindkraftsparkernas miljötillstånd finns krav på avsättning av medel för nedmontering och återställande. Avsättningen ska oftast ske i samband med driftstart. I vindkraftsbranschen anser vi att vindkraften, likt kärnkraften, borde tillåtas successiv avsättning.
Med mer vind- och solkraft i elsystemet kommer elpriset att variera mer än tidigare. Ett varierade elpris motiverar både företag och privatpersoner att anpassa elanvändningen. De som inte kan eller vill anpassa förbrukningen kan alltid teckna ett elavtal med bundet elpris. I Sverige, och i många andra länder, ser såväl elproducenter som elintensiva företag till att skaffa sig någon form av prissäkring, till exempel genom ett långsiktigt elhandelsavtal (PPA, power purchase agreement). PPA är ingen nyhet. De började användas i USA för 100 år sedan för att finansiera utbyggnad av kolkraft och avtalsmodellerna utvecklas löpande.
Ny elproduktion med låg produktionskostnad, det vill säga vindkraft, pressar elpriset betydligt och 2000-talets omfattande vindkraftsinvesteringar har bidragit stort till att Sverige har haft låga elpriser jämfört med andra länder. Rapporten Vindkraftens elprispressande effekt 2022–2025 visar att en tillkommande terawattimme vindkraft pressar årsmedelpriset på all el med 0,4 öre per kilowattimme.
Vindkraftens elprispressande effekt bidrar till ett drömläge för alla elanvändare. Den lägger grunden för industrins investeringar där el till konkurrenskraftig kostnad är en nödvändighet. Hur viktigt elpriset är för industrin känner förstås debattörerna, med gedigen bakgrund i näringslivet, väl till.
Daniel Badman, vd Svensk Vindenergi
Kontaktperson
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35
