Sammanfattning av rapporten
För att en vindkraftspark i sjöterritoriet eller på land ska kunna få miljötillstånd måste projektet
tillstyrkas av den eller de kommuner där anläggningen ska uppföras (enligt 16 kap. 4 §
miljöbalken). Detta kallas ofta ”det kommunala vetot”. I denna rapport redovisas statistik för
vindkraft i sjöterritoriet. Vetostatistiken för landbaserad vindkraft redovisas i separat rapport.
Hösten 2024 beslutade regeringen att en summa motsvarande fastighetsskatten från vindkraft
ska överföras till kommunerna. I budgetpropositionen anges: ”För att öka kommunernas
incitament att säga ja till mer vindkraft inrättas ett stöd till kommunerna baserat på
fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar.”
Westander Klimat och Energi har, för perioden 2019–2025, identifierat 27 vindkraftsprojekt i
sjöterritoriet som sammantaget skulle kunnat producera 112 TWh (vissa av projekten överlappar
dock helt eller delvis). Ett antal av de 27 projekten ligger i fler än en kommun och det hade
behövts 39 kommunala tillstyrkanden för att projekten skulle kunna realiseras i sin helhet.
Sammanlagt 32 olika kommuner berörs, eftersom några av dem behöver besluta om mer än ett
projekt.
Av de 39 besluten som krävs (för de 27 projekten som har identifierats), har kommunerna
mellan 2019 och 2025 fattat 27 beslut (vi inkluderar endast det senaste beslutet som har fattats i
varje ärende). Många beslut återstår alltså att fatta. För 11 projekt återstår 12 kommunala beslut.
Det går inte att veta hur stor andel av de verk som stoppats av det kommunala vetot som skulle
ha beviljats slutligt tillstånd om ansökan hade gått vidare i miljöprövningen.
Under 2025 togs två beslut om tillstyrkan (2,4 TWh) och ett beslut om veto (1,2 TWh). Två av
besluten avsåg ett projekt, som fick tillstyrkan i en kommun och veto i en annan kommun. I de
27 beslut som har fattats 2019–2025 har en kommunmajoritet valt att stoppa vindkraften i 19 av
fallen (70 procent). Detta har stoppat 68 procent av den möjliga produktionen (53 av 78 TWh).
