Industrins elanvändning förväntas fördubblas till 2030 och det finns en rad vindkraftsprojekt i Gävleborg och Dalarna som kan bidra till att möta industrins ökade behov av el, skriver Mellansvenska Handelskammarens vd Stina Snitt och Svensk Vindenergis vd Daniel Badman i bl.a. Dala-Demokraten den 28 september 2023.
Några av de aktuella projekten finns i Avesta, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Orsa, Sandviken, Smedjebacken och Söderhamn.
Politikerna i de berörda kommunerna står inför avgörande beslut. Förhoppningsvis väljer de att stötta utvecklingen och låta länsstyrelsen fullfölja sin miljöprövning.
Sveriges goda tillgång till el med konkurrenskraftigt pris har lockat enorma industriinvesteringar för tillverkning av battericeller, fossilfritt stål, och elektrobränslen som ger många, långsiktiga välbetalda industrijobb. Utvecklingen fortsätter och industrins omställning går mycket snabbt. SKGS, basindustrins energisamarbete, rapporterar att industrins elbehov ökar med 70 terawattimmar (TWh) till 2030.
I elområde 2 och 3, där Dalarna och Gävleborg ligger, förväntas elanvändningen öka från 21 TWh år 2023 till 47 TWh år 2030, det vill säga mer än en fördubbling på bara sju år. Elbehovet ökar ytterligare när elbilarna blir fler och när även när tunga transporter elektrifieras.
Flera energiintensiva industrier i Gävleborg och Dalarna gör stora satsningar på bland annat fossilfritt stål, grön vätgas och tillverkning av batterier.
För företag som bedriver energiintensiv verksamhet i Sverige har utbyggnad av vindkraft en avgörande betydelse. Vindkraften kan byggas ut snabbt och ge mycket el med konkurrenskraftigt pris. Eller som Svenskt Näringsliv säger i sitt startprogram för mer vindkraft: ”Det behöver byggas så mycket landbaserad vindkraft som är möjligt för att klara klimatomställningen och stärka svensk konkurrenskraft.”
Sverige står inför flera samtidiga utmaningar. Mota klimatförändringen, trygga industrins utveckling och minska Europas beroende av rysk olja och gas. Snabb utbyggnad av elproduktion med låg kostnad hjälper oss att klara alla tre utmaningarna.
Mer vindkraft möjliggör industrins klimatomställning som i sin tur skapar nya, eller behåller befintliga, arbetstillfällen i industrin. Det främjar regionens utveckling samtidigt som elpriset pressas för såväl hushåll som industri. Förutsättningen är att de berörda kommunerna tillstyrker projektet och låter länsstyrelsens miljöprövning avgöra om vindkraftens påverkan på djur, natur och människor är så liten att tillstånd kan ges.
Både invånare och lokalpolitiker är positiva till vindkraft. 59 procent av svenskarna vill satsa mer på vindkraft än vad som görs idag (SOM-institutet 2023).
60 procent av invånarna är positiva till vindkraftverk i sin kommun (Kantar Sifo 2023).
Den positiva andelen av kommunpolitikerna är 70 procent större än den negativa (Demoskop 2022).
Politiker på alla nivåer behöver samverka och undanröja hinder för ny elproduktion. Det handlar om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd. Det handlar om minskat importberoende. Det handlar om klimatet.
Kommunpolitiker har ett omfattande ansvar och kan bidra stort genom att tillstyrka vindkraftsprojekt – och låta länsstyrelsen genomföra miljöprövningen. Prövningen är saklig och mycket noggrann. Om vindkraftens påverkan på omgivningen är stor ges inte tillstånd.
Stina Snitt, vd, Mellansvenska Handelskammaren
Daniel Badman, vd Svensk Vindenergi
Kontaktpersoner
Tomas Hallberg, tillståndsansvarig, Svensk Vindenergi
070-164 44 53
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35
