Det är inte konstigt att det som politiker kan kännas som att befinna sig mitt i en storm att besluta om vindkraft. Tongångarna i sociala medier och på debattsidor är stundom skyhöga. Det skriver Svensk Vindenergis kommunikationsansvarig Nicole Dreher Sköld på flera lokala debattsidor runt om i landet under december 2024, bl.a. i Länstidningen Östersund (texten har publicerats i versioner med olika längd).
Facit för sista veckan i november: 240 artiklar om vindkraft i svenska medier. Av dessa finns en försvarlig andel på debattsidorna, framförallt i lokaltidningar, och en majoritet av dessa med negativ vinkel. Detta enligt Retriever, en tjänst för medieanalys.
Brottsförebyggande rådet konstaterade 2023 att vindkraft är en av de frågor som kommunpolitiker undviker att uttala sig om för att undvika hot, och tongångarna i sociala medier är stundom skyhöga. I en rapport från 2023 konstaterar Energimyndigheten att ”motståndet utgör ett starkt tryck på den lokala politiken”. Det är inte konstigt att det som politiker kan kännas som att befinna sig mitt i en storm att besluta om vindkraft. Första halvåret 2024 stoppades också 12 av 16 landbaserade vindkraftsprojekt av det kommunala vetot.
Detta sker i en tid när utbyggnaden av elproduktion måste öka snabbt och kraftigt för att Sverige ska klara den elektrifieringsvåg och klimatomställning vi befinner oss i. För Jämtlands län innebär elektrifieringen av industrin och transportsektorn en ökad elanvändning om 222% till 2045 enligt uträkningar från Ellevio, det är näst högst ökning i Sverige. Eftersom motståndet mot vindkraft får så stora konsekvenser för landets framtid är det dags att räta ut några frågetecken kring svenskarnas inställning till vindkraft.
Tre procent av svenskarna är starkt emot vindkraft. En förkrossande majoritet på 82 procent tycker att vi ska fortsätta bygga ut vindkraften mer än, eller ungefär som, i dag. Detta enligt undersökningen Svenska folkets åsikter om olika energikällor som genomförs av SOM-institutet på Göteborgs universitet. Undersökningen visar att en majoritet av landsbygdsborna, stadsborna, männen, kvinnorna, unga och äldre vill satsa mer på vindkraft. En majoritet av väljarna i samtliga riksdagspartier vill satsa mer på havsbaserad vindkraft. Inom ramen för kampanjen Medvind har Svensk Vindenergi analyserat åtta opinionsundersökningar och forskningsrapporter från de senaste tre åren. De visar alla att svenskar gillar vindkraft och vill att det byggs mer.
Den kanske viktigaste siffran av alla: ny forskning från Uppsala universitet/Högskolan i Gävle visar att 72 procent av svenskarna är positiva till att det byggs vindkraft i hemkommunen.
Blev du förvånad över de här siffrorna? Internationell forskning och opinionsdata visar att det finns en tydlig tendens att underskatta stödet för vindkraft. Detta bekräftas i en enkät som under november besvarats av Svensk Vindenergis medlemsbolag. Enkäten visar att 75 procent av respondenterna upplever att kommunerna uppfattar motståndet mot vindkraft som större än vad undersökningar visar. 83 procent anser att kommunernas uppfattning om vindmotståndet påverkar kommunala beslut.
Nu blir det dock äntligen värt mer för kommuner att säga ja till vinden. Regeringen har nyligen presenterat ett ekonomiskt incitament till kommuner som bygger vindkraft. Enligt regeringens uträkningar skulle det för Strömsund kunna innebära en intäkt på 10,3 mnkr per år med start 2025, för Ragunda 6,3 mnkr och för Östersund 1,9 mnkr. För Sveriges vindkraftstätaste kommun Piteå innebär detta en potentiell intäkt på 43 mnkr per år.
Det finns dem som säger att det faktum att så många vindkraftsprojekt stoppats av kommunala veton är ett tecken på att den lokala demokratin fungerar. Om sju av tio svenskar är positiva till att det byggs vindkraft i den egna hemkommunen, är inte detta snarare ett stort demokratiskt misslyckande?
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
