Det regeringsuppdrag om intermittent kraft (Uppdrag att ta fram incitament för bättre effektbidrag från intermittent kraftproduktion) som redovisats ger en bra bild av hur elsystemet fungerar idag. Green Power Sweden delar myndigheternas slutsatser att det redan finns starka ekonomiska drivkrafter för marknadens aktörer att undvika driftstörningar och obalanser. Det indikerar att incitamenten för driftsäkerhet fungerar som avsett.
Myndigheternas redovisning visar tydligt att det redan finns system för att säkerställa elsystemets stabilitet, även med en hög andel förnybara kraftslag. Nu bör fokus ligga på att säkerställa en tillräcklig ny elproduktion för att klara elektrifieringen.
Lars Andersson, ansvarig för energisystem och energilager, Green Power Sweden
Green Power Sweden anser att möjligheten att söka stöd för satsningar som bidrar till att upprätthålla leveranssäkerheten i elsystemet – framförallt i södra Sverige via Kraftlyftet: Stöd för ökad leveranssäkerhet i elsystemet planeras öppna i februari – skapar en bra möjlighet för fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion. Det finns redan i dag goda tekniska möjligheter för både vindkraft och solkraft att bidra med systemtjänster i stor utsträckning, vilket vi ser på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader. Samtidigt öppnar batteriutvecklingen, med snabbt sjunkande kostnader, för batterier med större energivolymer som kan leverera tjänster under flera timmar jämfört med i dag.
Det finns all anledning att se ljust på framtiden med ett energisystem med större andel förnybar elproduktion.
Lars Andersson, ansvarig för energisystem och energilager, Green Power Sweden
Det är emellertid viktigt med teknikneutralitet i såväl regelverk som olika stödformer. Green Power Sweden vill därför understryka vikten av att det stöd som ges via Kraftlyftet även omfattar fristående batterianläggningar, samt att energilagring bör kunna erhålla samma stödnivå som andra tekniker. I dag kan projekt inom energilagring endast få stöd motsvarande maximalt 30 procent av investeringskostnaden, medan övriga projekttyper kan beviljas upp till 45 procent. Enligt EU:s statsstödsregelverk kan ett företag som mest beviljas 30 miljoner euro per projekt.
Upp till fem miljarder kronor finns att fördela till bland annat investeringar i energilager som byggs med direkt anslutning till en anläggning för produktion av förnybar el eller till biokraftvärmeverk, gasturbiner med förnybart bränsle och småskalig vattenkraft. Enligt den nu beslutade förordningen kan stöd beviljas till projekt som kan antas vara färdigställda senast 31 december 2031.
När det gäller de regelverk och incitament som diskuteras i de båda regeringsuppdragen är det centralt att anläggningar i Sverige inte ges sämre förutsättningar än i våra grannländer. Den svenska elmarknaden är en integrerad del av den nordeuropeiska och fullt konkurrensutsatt, vilket ställer krav på likabehandling mellan länder för att undvika att investeringar och anläggningar styrs av regelverk i stället för faktiska behov.
