håll dig upplyst

Förenkla tillståndsprocesserna för vindkraft

Debattartikel

2023-03-01

Dela den här sidan

Elektrifieringen och klimatomställningen går mycket snabbt, men vi är helt säkra på att det är möjligt att bygga den elproduktion som behövs för att möta en fördubblad efterfrågan på el till 2035. Det skriver representanter för energibranschen i Altinget Debatt den 28 februari 2023.

Intresset för att bygga vindkraft är mycket stort. Om de land- och havsbaserade vindkraftsprojekt som i dag är inne i miljöprövning får tillstånd i minst samma utsträckning som tidigare skulle de kunna ge ny elproduktion motsvarande tre gånger Sveriges totala elanvändning, fördelat under perioden 2025–2035.

Minska energisystemets sårbarhet

Tyvärr får inte alla projekt tillstånd, och alla tillståndsgivna projekt hinner inte byggas inom den perioden. Men, om de projekt som i dag är inne i tillståndsprövning får tillstånd och byggs i samma utsträckning som tidigare kan vindkraftsproduktionen öka till 120 TWh år 2035. Till det skulle repowering, när äldre vindkraftverk ersätts med moderna verk, kunna öka produktionen med ytterligare 45 TWh under perioden. Sammanlagt bedömer vi att det är realistiskt att vindkraftens produktionen kan nå 165 TWh till år 2035.

Det har aldrig funnits så många goda skäl till att bygga ny elproduktion som i dag. Vi behöver minska beroendet av rysk olja och gas snabbt – både av säkerhetsskäl och ekonomiska skäl. Dagens centraliserade och importbaserade energisystem är sårbart enligt Totalförsvarets forskningsinstitut. Att ha decentraliserad, inhemsk, el- och bränsleproduktion minskar sårbarheten. Rapporter från Sweco respektive Energiforsk visar att dagens höga elpriser kan motverkas med ökad elproduktion.

Industrin väntar

Klimat- och energiomställningen i industri- och transportsektorerna går snabbt, och elektrifiering är ledordet. Flera myndigheter konstaterar att elanvändningen kan komma att fördubblas tio år tidigare än man tidigare trott: från 140 till 280 TWh redan år 2035. Elektrifieringen i dessa sektorer bygger på god tillgång till el till konkurrenskraftigt pris. Vd:ar för storföretag är tydliga med att snabb utbyggnad av elproduktion med låg produktionskostnad är en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd i Sverige.

Industrin förespråkar vindkraft eftersom den har lägst produktionskostnad av de kraftslag som kan byggas ut snabbt och i stor skala. År 2022 tog Svenskt Näringsliv steget fullt ut när se uppmanade att ”bygg[a] så mycket landbaserad vindkraft som är möjligt”. Liknande budskap gavs av industrins företrädare i SVT:s Agenda den 5 februari 2023.

De snåriga och långdragna tillståndsprocesserna för land- och havsbaserad vindkraft visar på behovet av förenklingar. Regeringen har uttryckt vikten av en snabb och kraftfull vindkraftsutbyggnad, samt att tillståndsprocesserna för utbyggnaden av elproduktion ska kortas. Regeringen måste nu snabbt ta bort hindren för all ny elproduktion som kan bidra till att nå klimatmålet.

Stärk kommunernas incitament

Det finns flera åtgärder som går att genomföra redan nu:

Uppdatera alla myndighetinstruktioner så att de myndigheter som yttrar sig i tillståndsärenden alltid väger in ”klimatnytta” och ”dubblerat elbehov” i sina bedömningar.
Justera en förordning så att EU:s nödåtgärder får genomslag även i Sverige. Nödåtgärderna, som Ebba Busch (KD) beslutat om med sina EU-energiministerkollegor i december 2022, ska snabba på tillståndsprocesserna för ny elproduktion och baseras på redan beslutade EU-regler om att det får ta högst två år för nya elproduktionsanläggningar och sex månader för repowering.
Genomför Klimaträttsutredningens och Miljöprövningsutredningens remitterade förslag.
Inför ett statligt teknikneutralt icke-fördyrande incitament för att uppmuntra kommuner att medverka till utbyggnad av elproduktion.
Ta bort de hinder som bromsar användning av batterier, biogasdrivna turbiner, vätgasproduktion, flexibel elanvändning och andra lösningar som kan bidra till ett modernt och robust elsystem.

Genom att möta den ökande efterfrågan på el kan regeringen minska vår sårbarhet och öka vår motståndskraft, pressa ner de höga elpriserna, nå Sveriges klimatmål samt säkra industrins konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd.

Peter Zachrisson, SR Energy AB
Britta Ersman, RES Renewable Norden AB
Mia Bodin, Bodecker Partners AB
Helena Nielsen, Vattenfall AB
Maria Röske, BayWa r.e. Nordic AB
Kresten Örnbjerg, Vestas Wind Systems A/S
Fredrik Nordqvist, Holmen Energi AB
Hillevi Priscar, OX2
Karin Jönsson, E.ON Sverige AB
Daniel Badman, Svensk Vindenergi