Att bygga ny vindkraft kräver flera olika tillstånd. Vilka tillstånd som krävs och beror på var vindkraftparken ska placeras och hur den ska utformas. Tillståndsprocesserna är utformade för att säkerställa att de vindkraftsanläggningar som får tillstånd byggs och bedrivs på ett sätt som tar hänsyn till miljön, människors hälsa och andra samhällsintressen.
Tillståndsprocessen ser olika ut beroende på var vindkraftparken ska byggas – på land eller till havs – och hur stor den är. För stora vindkraftparker krävs tillstånd enligt miljöbalken, och kan i vissa fall även kräva undantag från regler, till exempel från regler om artsskydd. Tillstånden är alltid tidsbegränsade och innehåller villkor.
Processerna som beskrivs nedan handlar om storskalig vindkraft. För småskalig vindkraft, som inte har betydande miljöpåverkan, gäller enklare regler.
Tillstånd för ny vindkraft på land
Att bygga vindkraft på land kräver miljötillstånd från länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer (MPD). Syftet med miljöprövningen är att säkerställa att vindkraften byggs på ett sätt som tar hänsyn till miljön, människors hälsa och andra samhällsintressen.
Innan en tillståndsansökan lämnas in genomför projektören undersökningar och tar tidig kontakt med markägare och andra berörda. Därefter hålls ett samråd, där myndigheter, kommuner, lokalsamhället och närboende får möjlighet att få information och ställa frågor om projektet. Samrådet hålls enligt 6 kap. miljöbalken.
Under samrådet för projektören en dialog med de parter som berörs, t.ex. myndigheter och närboende. Projektören dokumenterar och sammanställer vad som framkommit och under samrådet i en samrådsredogörelse.
Projektören ansvarar för samrådet och för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som visar hur projektet kan påverka miljö och människor. Länsstyrelsen granskar att MKB:n är tillräckligt omfattande innan prövningen börjar.
När alla underlag är klara kan projektören ta fram en tillståndsansökan och skickar in den till MPD tillsammans med en MKB och samrådsredogörelsen.
Ett tillståndsbeslut av MPD kan överklagas till mark- och miljödomstolen (MMD) och sedan till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Som huvudregel krävs ett prövningstillstånd från MÖD. Om ett projekt får miljötillstånd behöver det även ett tillstånd för nätanslutningen.
För att få miljötillstånd krävs först att den eller de kommuner där vindparken ska stå ger projektet tillstyrkan, vilket innebär att kommunen säger ja – det kallas ofta det kommunala vetot. Detta gäller enligt 16 kap. 4 § miljöbalken.
Läs mer om det kommunala vetot
Om ett projekt får alla nödvändiga tillstånd och bedöms som ekonomisk hållbart och lönsamt kan ett investeringsbeslut fattas och byggnationen startas. Då görs upphandlingar, investeringar och förberedelser för anslutning till elnätet.
Tillstånd för ny vindkraft till havs
Tillstånd för ny vindkraft till havs beror på avståndet till land
Tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft beror på hur långt ut till havs anläggningen planeras. Sveriges havsområde är indelat i olika områden: territorialhav och ekonomisk zon. Inom dessa zoner krävs ett flertal olika typer av tillstånd för utbyggnad av vindkraft. Enligt FN:s havsrättskonvention UNCLOS, har stater bestämmanderätt över sina havsområden i olika grad beroende på avstånd från kusten:
- Territorialhavet sträcker sig upp till 12 nautiska mil (ca 22 km) från kusten.
- Den exklusiva ekonomiska zonen (även kallad SEZ, EEZ, eller EZ) sträcker sig från gränsen för territorialhavet till 200 nautiska mil (ca 370 km) från kusten.
Vindkraft i Sveriges territorialhav
I territorialhavet gäller samma lagar och bestämmelser som på land. Därför liknar tillståndsprocessen i stora delar den för landbaserad vindkraft, bl.a. genom att vindparken behöver tillstyrkas av den eller de kommuner där anläggningen ska vara för att prövningsmyndigheten ska kunna ge projektet miljötillstånd.
Läs mer om det kommunala vetot
Eftersom en havsbaserad vindkraftspark räknas som vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken är det MMD som prövar ansökan som första instans i stället för MPD. Utöver tillstånden till själva vindkraftsparken krävs särskilda tillstånd för både undersökning av havsbotten och dragning av elkablar.
Vindkraft i Sveriges ekonomiska zon
I Sveriges ekonomiska zon gäller delvis andra regler. Där behöver projektet tillstånd från regeringen enligt 5 § lagen om Sveriges ekonomiska zon. Även här behövs flera kompletterande tillstånd och ibland dispenser. Precis som för vindkraftsparker i territorialhavet behöver projektet särskilda tillstånd för undersökning av havsbotten och dragning av elkablar.
Även för vindkraft i den ekonomiska zonen inleds tillståndsprocessen med att projektören genomför undersökningar och inleder samråd med berörda aktörer. Projektören tar också fram en MKB och samrådsredogörelse innan tillståndsansökan skickas in till Regeringskansliet.
Regeringens beslut om miljötillstånd kan inte överklagas, men under vissa förutsättningar kan man begära en rättsprövning av Högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att domstolen prövar av om regeringens beslut strider mot någon rättsregel.
Det kommunala vetot gäller inte i den ekonomiska zonen, eftersom området ligger utanför svenskt territorium.
Ibland behövs Natura 2000-tillstånd, för både land- och havsbaserad vindkraft
Natura 2000 är ett EU-nätverk av naturområden med arter eller naturtyper som betraktas som särskilt skyddsvärda.
Natura 2000-områden varierar i storlek och kan ligga i på land, i territorialhavet, i ekonomisk zon eller över gränsen mellan dessa områden. Om en planerad vindpark kan påverka ett sådant område på ett betydande sätt krävs ett Natura 2000-tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.
Vad tycker Green Power Sweden?
Kortare och förenklade tillståndsprocesser
Green Power Sweden anser att tillståndsprocesserna tar alltför lång tid och att de är ett hinder för utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Det finns ett antal åtgärder för att lösa detta, t.ex. att göra det möjligt för en mer parallell prövning av de olika tillstånd som en vindkraftspark kräver.
Regeringen bör använda den möjlighet som genomförandet av EU:s reviderade förnybartdirektiv (RED III) innebär för att korta och förenkla tillståndsprocesserna.
Förutom regeländringar behöver berörda myndigheter, länsstyrelser och domstolar ändra sina arbetssätt och bygga upp kompetens. För att kunna göra det behöver de mer resurser.
Utbyggnaden av elnätet är en förutsättning för elektrifieringen och därmed för klimatomställningen. Idag tar dock även prövningsprocessen för elnät alltför lång tid och måste snabbas upp.
Reformera det kommunala vetot
Utformningen av det kommunala vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning. Att kommunerna kan lägga veto sent under tillståndsprövningen i första instans innebär att vindkraftsprojektörerna redan kan hunnit lägga mycket resurser på ett projekt som inte blir av. Att kommunen dessutom kan dra tillbaka sin tillstyrkan tills dess att tillståndsprövningen är slutligt avgjord leder till oförutsägbarhet och rättsosäkerhet för vindkraftsprojektörer. Förslagen i betänkandet En rättssäker vindkraftsprövning bör därför genomföras så snart som möjligt.
Läs mer om det kommunala vetot
Skapa förutsättningar för havsbaserad vindkraft i Sverige
Green Power Sweden var väldigt förvånande över regeringens besked att samlat avslå 13 havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön. Det är problematiskt att regeringen kategoriskt stänger ett helt område för potentiell elproduktion utan en riktig samlad bedömning. Framöver ser vi fram emot att regeringen skyndsamt kommer med beslut om de havsbaserade vindkraftsparker som ligger på dess bord. Dagens investeringsförutsättningar är utmanande för att realisera havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige. Om havsvind ska ha förutsättningar att byggas i Sverige behöver staten ta en aktiv roll.
Andra länder som framgångsrikt bygger ut havsbaserade vindkraft har i de flesta fall andra system än Sverige, med kapacitetsmål och riskdelning mellan stat och producent. Läs mer om jämförelser över villkoren för auktioner och nät på närliggande europeiska marknader för havsbaserad vindkraft. En vanlig form av riskdelning är marknadskontrakt med prissäkring, på engelska Contracts for Difference (CfDs). Läs mer om hur CfDer fungerar här.
Sidan uppdaterades senast 2024-11-27
