WindEurope har tillsammans med Hitachi Energy analyserat kostnaderna för fem möjliga utvecklingsvägar för Europas energisystem. Slutsatsen är tydlig: ett energisystem byggt på förnybar energi är det överlägset billigaste, även när man räknar in kostnader för elnät, lagring, elektrifiering och reservkraft.
I rapporten jämförs fyra nettonollscenarier med ett ”slow transition”-scenario där Europa inte når sina klimatmål. Scenarier med mer kärnkraft, mer vätgas eller stora mängder CCS blir alla dyrare än ett system där vind och sol står i centrum. Slutsatserna ligger i linje med vad som tidigare visats om det svenska elsystemet, av bland annat forskarna Filip Johnsson och Lisa Göransson från Chalmers.
År 2050 ligger kostnadsskillnaderna på mellan 487 och 860 miljarder euro, och jämfört med ett scenario där Europa inte når nettonoll är förnybart 1,6 biljoner euro billigare – motsvarande ungefär hela EU:s samlade årliga sjukvårdsbudget.
Vind och sol som ryggrad i ett stabilt energisystem
I det mest kostnadseffektiva scenariot står vind och sol för 83 procent av Europas elproduktion år 2050.
Men utvecklingen handlar inte bara om lägre kostnader. Ett energisystem baserat på förnybart minskar Europas importberoende kraftigt, från 71 procent 2030 till 22 procent 2050. Det gör systemet mer motståndskraftigt vid kriser, som den som följde efter Rysslands invasion av Ukraina.
Vind- och solkraftens roll har redan förändrat Europa i grunden. År 2000 stod vind och sol för mindre än 1 procent av elproduktionen – i dag står de för 30 procent. Samtidigt har utsläppen minskat med en tredjedel och Europas ekonomi vuxit med 45 procent.
Slutsatsen är tydlig: det finns inga vinster med att bromsa utbyggnaden av förnybar energi. Som IEA konstaterade i sin rapport World Energy Outlook 2025 befinner vi oss i elektricitetens tidsålder, och förnybara energikällor är bäst lämpade att leverera på detta.
Den här rapporten gör det väldigt tydligt: förnybar energi är det snabbaste och mest kostnadseffektiva vägen att elektrifiera Sverige. Green Power Sweden delar den bilden. För att ge svensk industri långsiktiga förutsättningar måste vi välja den billigaste vägen – och det är ett system där vind, sol och energilagring utgör kärnan.
Lars Andersson, ansvarig för energisystem & energilager
Vad krävs nu?
Rapporten pekar ut sex områden som avgörande för att realisera det mest kostnadseffektiva energisystemet:
- Stora investeringar i elnäten
- Snabbare tillståndsprocesser för vind och sol
- Finansiella villkor som skapar stabilitet, till exempel tvåvägs-CfD:er
- Ökad elektrifiering av industri och transporter
- Rättvisa och logiska skatter på el
- En stark europeisk värdekedja för förnybar energi
För Sverige innebär detta att energipolitiken måste fokusera mer på genomförande än på teknikdebatt. Förnybart är inte längre ett alternativ bland flera – det är grunden i det mest robusta och konkurrenskraftiga framtida energisystemet.
