I söndagens program av SVT Agenda var energiminister Ebba Busch med och kommenterade utvecklingen på den svenska vindkraftsmarknaden. Den avstannade utbyggnaden av förnybar energi försämrar både svensk konkurrenskraft och hotar vår energiförsörjning, utöver att klimatnytta går förlorad. Green Power Sweden välkomnar att energiministern var på plats för att kommentera utvecklingen, men diskussionen behöver kompletteras med några viktiga klargöranden.
När Busch nämner ”kapacitetsfaktor” i Agenda pratar hon om två saker samtidigt. Nämligen hur mycket produktion en kraftkälla bidrar med på ett år utifrån installerad effekt samt hur mycket ny konsumtion som beräknas kunna anslutas genom den tillkommande kapaciteten. Vad som egentligen menas med begreppet kapacitetsfaktor blir därför otydligt i debatten.
Förklaringen till förvirringen är att ordet “kapacitetsfaktor” tidigare har använts för två vitt skilda begrepp med anledning av en felöversättning från engelska till svenska, som har rättats till på senare tid (“capacity factor” respektive “de-rating capacity factor”).
Den havsbaserade vindkraftens kapacitetsfaktor (capacity factor) ligger på minst 50 procent, inte 18 procent som det påtalades i Agenda. För nybyggd landbaserad vindkraft landar kapacitetsfaktorn på 35–40 procent. Den havsbaserade vindkraftens “effektbidragsfaktor” (de-rating capacity factor) beräknas däremot till 18 procent.
Problemet med Buschs resonemang i Agenda är att hon varken tar hänsyn till systemperspektivet i elsystemet eller till att den tillkommande konsumtionen i de flesta fall inte är konstant över årets alla timmar.
Tre begrepp som vanligen skapar förvirring i energidebatten är:
- Kapacitetsfaktorn (även kallad nyttjandegrad) som visar hur mycket el en källa i genomsnitt producerar över tid, till exempel över ett år, jämfört med sin maxkapacitet.
- Effektbidragsfaktorn som visar hur mycket el en kraftkälla kan förväntas bidra med under situationer när det råder brist på el.
- Tillgänglighetsfaktorn som handlar om hur ofta en kraftkälla är tillgänglig att producera el vid årets mest ansträngda timmar, så kallad topplasttimme.
När dessa begrepp blandas ihop skapas en felaktig bild av kraftkällornas verkliga bidrag till elsystemet.
OX2 och Teknikföretagen gjorde viktiga inspel i inslaget
Vid sidan av förvirringen kring kapacitetsfaktorn är det positivt att SVT Agenda tog upp problematiken med att tillståndsgivningen och utbyggnaden av vindkraft har stannat av i Sverige.
Emelie Zakrisson, Sverigechef på OX2, uttryckte det tydligt att:
Det ensidiga fokuset på kärnkraft har lagt en våt filt över hela vindbranschen där vi inte får fram några nya tillstånd och det fattas inte några investeringsbeslut, vilket i slutändan kommer leda till ökade elpriser för svenska industrier och konsumenter.
Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, lyfte även att:
Om vindkraften inte byggs ut så finns det stora risker att vi får en situation där den svenska industrin inte får tillgång till en robust energiförsörjning till låga priser och då blir det problematiskt för deras konkurrenskraft.
Utbyggnaden av förnybar energi är dessutom avgörande för att vi snabbt ska kunna komma bort från fossila bränslen och geopolitiska energiberoenden, något som de senaste veckorna gått från bråttom till helt akut.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen fångade kärnan i detta:
Med investeringar i havsbaserad vindkraft minskar vi vårt beroende av importer och tar kontrollen över vårt framtida energibehov.
Inför den kommande valrörelsen hoppas vi att energifrågan tar steget bortom kraftslagsdebatter och ideologiska låsningar, till gagn för industri, klimat och energisäkerhet.
