Den senaste tiden har utspelen som ifrågasätter industrins klimatomställning, framför allt industrisatsningarna i norra Sverige, ökat kraftigt. Inte sällan riktas udden mot vindkraften. Svensk Vindenergi vill ge fakta i frågan om vindkraften och dess ekonomi.
Denna text publicerades ursprungligen i december 2023 och har uppdaterats bl.a. med länkar till ny statistik och prognos för vindkraftsutbyggnaden samt till nyhetsartikel i Dagens Nyheter.
Några nyhetsinslag de senaste månaderna har gett sken av att vindkraften i Sverige står inför, eller befinner sig i, en våg av konkurser. Den dåliga ekonomin ska enligt rapporteringen bero på en påstådd överetablering av vindkraften och att vindkraften pressar ner elpriset så mycket att den själv inte kan få ekonomin att gå runt. Det är en överförenklad bild av verkligenheten som bara tar utvalda fakta i beaktande, s.k. cherry picking.
Svensk Vindenergi representerar den storskaliga vindkraften i Sverige. Vi har 155 medlemsföretag i hela vindkraftens värdekedja. Vi känner inte igen bilden av att ”en stor del av vindkraftverken ägs av bolag på randen till konkurs”. Svensk Vindenergi har varken fått se underlaget som dessa analyser grundar sig i och har inte heller alltid fått möjligheten att bemöta uppgifterna i nyhetsinslagen.
Vindkraften svarar på Sveriges ökade efterfrågan på el
Svensk Vindenergi känner inte heller igen bilden av att det skulle vara någon överetablering av vindkraft i Sverige. Efterfrågan på el ökar ständigt: SKGS (basindustrins energisamarbete) och våra myndigheter pekar på att Sveriges elanvändning kommer att fördubblas från nu till år 2035.
Det sista kvartalet 2023 var fjärde bästa någonsin när det kommer till beställningar av nya vindturbiner, och driftsättningen av ny vindkraft var fortsatt hög. Åren 2020-2026 tillkommer ny vindkraft i Sverige för 125 miljarder kronor i privat kapital – utan subventioner eller bidrag. Det verkar osannolikt att alla dessa investerare skulle ha gjort en felbedömning av vindkraftsmarknaden.
Vad kan påverka vindkraftparkers ekonomi?
De låga svenska elpriserna är en av Sveriges största konkurrensfördelar och en viktig förutsättning för klimatomställningen av industri- och transportsektorn. Industrins planer på omställning bygger på att elpriserna är konkurrenskraftiga, annars behöver de lägga ner sin verksamhet eller flytta den till andra delar av världen.
Vindkraftsägare som har tecknat långsiktiga prissäkringsavtal så som PPA (power purchase agreement), framförallt så kallade base-load PPA är införstådda med risken att de ibland behöver köpa in el på spot-marknaden för att täcka den volym de åtagit sig att leverera. Det var dock svårt att förutspå Rysslands energikrig och invasion av Ukraina med skenande gas- och elpriser som följd, lågkonjunktur och ökande priser i leveranskedjan. Detta har lett till att det blev det mycket kostsamt för elproducenter med avtal så som base-load PPA:er att köpa in de mängder el som krävdes för att fullfölja avtalet till kunden.
År 2022 blev ett särskilt besvärligt år. Vindkraftsägarna har kunnat göra flera åtgärder för att komma tillrätta med sin ekonomiska situation:
- Förhandla om sitt PPA och fortsätta sin elproduktion
- Skjuta till kapital och fortsätta sin elproduktion
- Sälja anläggningen och ta förlusten
- Söka rekonstruktion
Svensk Vindenergi ser att vindkraftägarna har vidtagit och vidtar dessa åtgärder.
Flera myter och felaktigheter cirkulerar om vindkraft
Det är elkonsumenterna, inte staten, som har bekostat elcertifikaten. Den nya elproduktionens elprispressande effekt har gott och väl täckt elkonsumenternas kostnad för elcertifikaten. Den nya elproduktionen har bidragit till att Sverige har lägst elpris i EU – till gagn för svenska företag och hushåll.
Vindkraften står för sina kostnader. Vindkraften betalar en elnätsavgift som i praktiken blir högre än för många andra kraftslag på grund av lägre utnyttjande av elnätet. I elnätsavgiften ingår att vindkraften betalar för de förluster som man orsakar i elnätet. Precis som annan produktion betalar vindkraften dessutom en s.k. avgift för balanskraft och reglerkraft. Ingen enskild teknik kan leverera alla komponenter som ett modernt elsystem behöver. Power Circle har visat att många av elsystemets resurser kommer behöva bidra. Vindkraften kan bidra med en rad centrala förmågor som ett elsystem behöver.
Vindkraften ger upphov till en bråkdel av de mikroplaster som sprids i naturen. Naturvårdsverkets kartläggning av de största mikroplastkällorna visar att däckslitage, konstgräsplaner, textiltvätt, båtbottenfärg och nedskräpning är de största ”bovarna”. Vindkraft finns inte ens med på listan.
PFAS förekommer nästan överallt i naturen och den största identifierade källan är brandskum vid brandövningsplatser. Det kan förekomma PFAS även i vindkraftverk och annan elproduktion, men en ny rapport från danska Naturvårdsverket visar inte på någon förekomst av PFAS de testade vindkraftbladen.
Vindkraftverket består till ca 85 procent av stål och järn, idag återvinningsbara material. Bladen består av härdplastkompositer, samma som i t.ex. fritidsbåtar, och för dessa pågår intensiv utveckling för att hitta hållbara lösningar för omhändertagande.
Kontaktpersoner
Tomas Hallberg, tillståndsfrågor, Svensk Vindenergi
070-164 44 53
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35
