Felaktiga förväntningar på vad kommunens vindkraftbeslut ska omfatta försvårar för den lokala debatten om vindkraftsvetot och kräver orimligt mycket av fritidspolitiker. Det skriver hållbarhetsansvarig Ylva Tengblad på Svensk Vindenergi på flera lokala debattsidor i april 2025. Debattartiklarna varierar i längd.
Trodde du att kommuner har rätt att bestämma att en vindkraftpark ska byggas? Det är en vanlig missuppfattning. Det kommunen beslutar om genom tillstyrkan eller veto av ett vindkraftsprojekt är om projektet ska få gå vidare till miljöprövning eller inte.
Det kommunala vetot infördes för att säkerställa kommunens inflytande över hur dess mark- och vattenområden ska användas. Det är en rätt till självbestämmande som de flesta, även vindkraftsbranschen, anser att kommunen ska behålla. Men formerna för ett eventuellt nej, och framför allt vad som ska krävas för att säga ja, har varit uppe för diskussion under många år. Ofta handlar argumenten om förutsägbarhet och rättssäkerhet, men mycket talar även för att det bidrar till ett svårare samtalsklimat i kommunerna.
Tongångarna är ibland så hårda kring vindkraftsprojekt att det kan kännas omöjligt att öppet ta ställning i frågan. Delvis beror detta på missuppuppfattningen – eller i alla fall känslan av – att det ligger på kommunens bord att ge svar på alla frågor i projektet innan den kan säga ja. Men är orimligt att kräva att en lokalpolitiker, ofta även en fritidspolitiker, ska ha kunskap att kunna bedöma frågor som t.ex. hur vindkraftsparken skulle påverka det lokala djur- och naturlivet. För att svara på det krävs kostsamma inventeringar gjorda av experter, ibland löpande över flera års tid.
Istället är det länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, eller i en del fall mark- och miljödomstolen, som ska bedöma vindkraftsprojektets påverkan på djur, natur, människa och andra motstående intressen. I den processen är det dessutom projektörens ansvar att bekosta de omfattande miljöutredningar som krävs och att se till att den negativa påverkan inte blir för stor – annars blir det inget miljötillstånd. Exempelvis får ingen park överskrida riktvärden för buller vid närliggande bostäder (max 40 dBA) och skuggbildning (max 8 timmar per år).
Naturskyddsföreningen har kartlagt potentiella områden för vindkraft i Sverige och konstaterat att det finns gott om områden att bygga på utan att vi hotar den biologiska mångfalden. Men om vi inte låter parker miljöprövas så riskerar vi att missa sådana områden som, jämfört med andra, är de bäst lämpade att bygga på. Det gäller även jämförelser med andra typer av påverkan och placeringar. Om vi till exempel säger nej till lägen där det blåser bra måste många fler verk byggas någon annanstans för att få samma elproduktion.
Så mitt varma medskick med den här artikeln är att påminna om ett faktum som jag tror ofta glöms bort: dina folkvalda kommunpolitikers uppdrag är att bedöma om vindkraftsparken passar in kommunens plan för användningen av marken. Om de säger ja blir det upp till experterna på prövningsmyndigheten att fatta beslut om parken ska få tillstånd att byggas eller ej. I tillståndsprocessen är det många projekt som får avslag. Så det finns ingen anledning att tro att prövningen inte tar påverkan på största allvar.
Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig, Svensk Vindenergi
Kontaktpersoner
Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig, Svensk Vindenergi
073-025 10 84
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35
