Växande elunderskott i södra Sverige riskerar att hålla uppe elpriserna

Elunderskottet i södra Sverige väntas öka fram till 2035, vilket riskerar att hålla uppe elpriserna för hushåll och företag i elområde 3 och 4. Samtidigt visar nya scenarier från branschorganisationen Green Power Sweden att ökad utbyggnad av vind- och solkraft kan stärka självförsörjningen och bidra till lägre elpriser, vilket presenterades i en skrivelse till Länsstyrelserna.

Underskott på elproduktion håller elpriserna uppe i alla län i de södra elområdena, vilket slår mot både hushåll och företag. För att vända utvecklingen behöver fler planerade vind- och solparker realiseras, det är den elproduktion som kan bidra med mer el fram till 2035.

Nils Grunditz, vd på Green Power Sweden

Energimyndighetens regionala scenarier visar att självförsörjningsgraden i elområde 4 kan minska från dagens 46 procent till 40 procent år 2035 om ingen ny elproduktion tillkommer. I elområde 3 väntas självförsörjningsgraden sjunka från 94 till 79 procent.

Green Power Sweden har analyserat den planerade utbyggnaden av storskalig vind- och solkraft i södra Sverige och tagit fram scenarier för hur dessa projekt kan bidra till elförsörjningen. Om en större andel av de projekt som redan finns i tillståndsprocesser realiseras kan självförsörjningsgraden i stället öka till cirka 58 procent i elområde 4 och bibehållas omkring 93 procent i elområde 3.

Inte ens den högsta utbyggnadstakt vi har räknat på kommer i närheten av att möta elbehovet i elområde 4. Om värdet av ny elproduktion vägde tyngre i kommunernas och länsstyrelsernas beslut och det gick lättare att få anslutning till elnätet skulle fler projekt kunna realiseras och pressa elpriserna.

Madeleine van der Veer, näringspolitiskt ansvarig på Green Power Sweden.

Den förnybara elproduktion som kan tillkomma i elområde 4 består av 2,1–4,4 terawattimmar (TWh) sol- och vindkraft, vilket motsvarar hushållselen i 100 000 respektive 200 000 hem. Motsvarande siffror för elområde 3 är 5,8–12,3 TWh, vilket i det lägre spannet motsvarar hela Dalarnas läns elanvändning och i det högre spannet hela Skånes totala elanvändning. Beräkningen bygger på de ärenden för nya solparker som länsstyrelserna redan har godkänt eller ska lämna besked om, samt vindkraftsprojekt som fått tillstånd eller är i en tillståndsprocess.

Priset på el bestäms inom var och ett av Sveriges fyra elområden utifrån balansen mellan den samlade produktionen och förbrukningen i det aktuella området, samt tillgänglig överföringskapacitet till och från andra elområden eller utlandet.

Om scenarierna

Energimyndigheten presenterar tre olika scenarier över framtida elanvändning – lokal miljöhänsyn, internationell tillväxt och beslutad policy. Green Power Swedens analys baseras på ett genomsnitt av de tre scenarierna. Notera att Energimyndighetens scenarier togs fram innan det omfattande elbehovet från nya datacenter tydliggjorts.

Green Power Sweden har tagit fram två scenarier för utbyggnaden av sol- och vindkraft, som baseras på hur mycket av den planerade storskaliga solkraften och landbaserade vindkraften som skulle kunna realiseras i länet. Det lägre scenariot innebär en något högre realiseringsgrad än i dag, och det högre motsvarar en ökad ambitionsnivå, men som ändå är realistisk sett till dagens förutsättningar.

Scenarierna baseras på möjlig elproduktion från storskalig solkraft och landbaserad vindkraft som planeras i länen. Underlaget omfattar solparker som godkänts av länsstyrelserna per den 31 december 2025 samt inkomna ansökningar som ännu ej har avgjorts, samt tillståndsgiva vindkraftverk och antalet verk i olika faser av tillståndsprocessen per den 31 december 2025. Beräkningen inkluderar inte nya projekt som successivt tillkommer i tillståndsprocessen.

Det är inte sannolikt att ny kärnkraft eller vattenkraft tillkommer i elområde 3 och 4 före 2035. Det är också osäkert om någon havsbaserad vindkraft kommer att kunna tas i drift till 2035. Ökad elproduktion i kraftvärmeverk har begränsad potential, enligt Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys och Energimyndighetens långsiktiga scenarier. På kort sikt återstår därmed främst storskalig solkraft och landbaserad vindkraft.

I tabellen nedanför anges vilken nivå av realisering som antas i låg- respektive högscenariot.

För att ta del av hela underlaget för scenarierna, kontakta Madeleine van der Veer.