Elektrifieringen av industrin, transportsektorn och samhället i stort väntas leda till en kraftig ökning av Sveriges elanvändning redan till 2035. Den landbaserade vindkraften är det kraftslag som kan bidra mest till ny elproduktion fram till 2035 – om kostnaden för elsystemet ska hållas så låg som möjligt.
Det visar en ny rapport från Energiforsk, som har analyserat hur elsystemet kan se ut 2035 och vad som krävs för att möta den växande efterfrågan. Flera industrier kommer behöva tillgång till konkurrenskraftig el långt innan ny kärnkraft kan vara på plats.
Landbaserad vindkraft är det kraftslag som enligt analyserna kommer kunna bidra mest till den ökade efterfrågan. Men i dag bromsas utbyggnaden av bland annat långa tillståndsprocesser, kommunala veton och ogynnsamma marknadsförutsättningar. När efterfrågan på el ökar av en högre användning från industri- och transportsektorn så riskerar elpriserna att stiga för konsument om inte utbyggnaden av ny vindkraft sker i takt för att klara efterfrågan.
Om rapporten
Rapporten är framtagen inom NEPP-programmet av Energiforsk. Fyra modellgrupper – Chalmers, Ea Energianalyse, Profu och Quantified Carbon – har bidragit med analyserna, som visar hur Sverige kan möta industrins växande elbehov till 2035.
28 förslag för ett säkrare, rikare och grönare Sverige
För att möjliggöra en konkurrenskraftig elektrifiering och grön omställning av befintlig svensk industri är tillgången till prisvärd fossilfri el avgörande. Den storskaliga vind- och solkraften har möjlighet att spela en nyckelroll i utbyggnaden av svensk elproduktion tack vare deras låga produktions- och driftskostnader, samt att de kan byggas ut snabbt.
Green Power Sweden har tagit fram 28 förslag på de politiska beslut som behöver fattas och varför. Sju av dessa handlar om hur vind, sol, och lagring kan bidra till en historiskt snabb utbyggnad av elproduktionen.
- Inför ett mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem. Bind det till Sveriges klimatmål till 2045 samt för in det i Sveriges näringspolitiska agenda.
- Inför delmål till 2030 och 2035 för utbyggnaden av fossilfri elproduktion.
- Värna teknikneutraliteten i utbyggnaden av elsystemet, och omställningen av energisystemet. Det behövs en analys av hur olika tekniker kan bidra på det mest kostnadseffektiva sättet för ett elsystem som uppfyller tillräcklig drifts- och leveranssäkerhet.
- Ge alla berörda myndigheter, inklusive kommuner, i uppdrag att bidra till elektrifiering och klimatomställning enligt samordnade mål.
- Inrätta en parlamentarisk expertgrupp om elektrifiering. Gruppen bör etableras under riksdagsförvaltningen för långsiktig legitimitet.
- Genomför gällande EU-lagstiftning och EU-initiativ som främjar omställning och förnybar elproduktion med en hög ambitionsnivå.
- Sänk konsumtionsskatten på el för att gynna fossilfri elanvändning framför fossil energi. Ett lägre elpris stärker näringslivets konkurrenskraft och sänker levnadskostnaden för vanliga elkonsumenter.
