Svensk Vindenergi ser brister i den uppdaterade nationella energi- och klimatplan som regeringen har lämnat in till EU-kommissionen. I planen bekräftar regeringen att Sverige inte kommer nå sina övergripande åtaganden till 2030 enligt någon av EU:s viktigaste rättsakter på energi- och klimatområdet, och därmed inte heller bidra tillräckligt till EU:s åtagande under Parisavtalet. Det innebär samtidigt att Sveriges omställning fördröjs och gör det svårare och dyrare att nå målen efter 2030, vilket påverkar svensk ekonomi och konkurrenskraft negativt.
Enligt det basscenario som används i energi- och klimatplanen kommer Sveriges andel förnybar energi i förhållande till energianvändningen öka från 66 procent 2022 till 67 procent 2030. Om EU-kommissionen ser att medlemsstaternas planer inte räcker för att nå EU:s gemensamma mål kan den välja att tillämpa kriterier som anges i styrningsförordningen. Enligt Energimyndigheten skulle det innebära att Sveriges andel förnybar energi behöver vara 76–78 procent till 2030. I planen anger regeringen att 76–78 procent till 2030 nås om kärnkraft räknas in så att andelen förnybar energi i stället uppfylls med fossilfri energi.
Elektrifieringen av samhället innebär ett stadigt ökande elbehov. Från ett svenskt perspektiv borde utgångspunkten därför vara att elproduktionen måste byggas ut snabbt, och att EU-kraven om en hög andel förnybar energi välkomnas. En sådan utbyggnad – helt i linje med industrins behov av betydligt mer el till konkurrenskraftiga priser – innebär i sig att andelen förnybart, främst vind- och solkraft, ökar fram till 2030. Detta hade varit logiskt att redovisa till EU-kommissionen. I stället anger regeringen att Sverige ska uppfylla sitt åtagande enligt ett EU-direktiv om förnybar energi med befintlig kärnkraft. Det innebär att regeringen missar chansen att använda planen som drivkraft för att bygga ut elproduktion som så tydligt efterfrågas av svensk industri.
Som framgår av Svensk Vindenergis statistik & prognos, första kvartalet 2024, finns ett mycket starkt intresse för att bygga vindkraft både på land och till havs i Sverige med ett stort antal projekt i olika faser – och det finns avsevärd potential i så kallad repowering av befintlig vindkraft. Hur stor del av de planerade projekten som realiseras beror dock på förutsättningarna och investeringsklimatet för vindkraft i Sverige. Det kan regeringen förbättra genom att bland annat sända tydliga positiva politiska signaler om värdet av utbyggnad av förnybar elproduktion i närtid. Vidare bör regeringen ändra det kommunala vetot, skapa incitament för kommuner och närboende, samt ta fler beslut om tillstånd för havsbaserad vindkraft.
Genom att regeringen anger att kärnkraft ska räknas in i Sveriges bidrag enligt förnybartdirektivet ökar faktiskt utrymmet för fossil energi, eftersom andelen kärnkraft annars hade varit utöver den ökade andelen förnybar energi. För att driva utfasningen av fossil energi och vara i linje med det nationella klimatmålet om netto-noll utsläpp av växthusgaser senast år 2045, anser Svensk Vindenergi att Sveriges energipolitiska mål om ett 100 procent fossilfritt elsystem år 2040 bör ändras till ett mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem år 2040. Vårt elsystem är i stort sett redan fossilfritt och de fossila bränslen som måste fasas ut finns i energisystemet.
Kontaktpersoner
Ina Müller Engelbrektson, branschjurist, Svensk Vindenergi
073-021 29 85
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35
