Det är bra med en öppen debatt om hur klimatomställningen och elektrifieringen ska genomföras. Men det är illa att de argument som ofta används bygger på myter och osanningar. Det skriver Svensk Vindenergis vd Daniel Badman i NSK/Kristianstadsbladet den 2 juni 2023.
Ska vi klara utmaningen – att bygga ett modernt och dubbelt så stort elsystem – måste vi vara konstruktiva och fokusera på lösningar. Det är bråttom. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att 2020-talet blir avgörande för att hejda den globala uppvärmningen och att elektrifiering och vindkraftsutbyggnad är avgörande delar av lösningen.
Omställningen går snabbt – elektrifiering i industri- och transportsektorerna gör att elanvändningen kommer dubbleras till år 2035. Den gröna omställningen stärker hela landets konkurrenskraft och bidrar till att säkra svenska jobb. Men en förutsättning är att tillgången till el med konkurrenskraftigt pris kan säkras – med början idag. Och just nu är det bara vindkraften som kan byggas ut så snabbt, så mycket och så billigt som behövs.
Dialog och öppen samhällsdebatt är en förutsättning för att elektrifieringen ska kunna genomföras, eftersom förändringarna kommer att påverka oss alla på olika sätt med ny teknik i vår vardag. Elproducerande anläggningar byggs på nya platser och elledningar dras där de tidigare inte har gått. Alternativet – att inte göra tillräckligt eller inte göra något alls – har en mycket hög kostnad. Det är svenska jobb, Sveriges välstånd och klimatomställningen som står på spel. Då är det problematiskt att debatten ofta innehåller myter, vinklade fakta och överförenklade lösningar.
Vindkraftsskeptiker lyfter ofta osanningar och myter om vindkraftens påverkan på djur, natur och människor. Låt oss bemöta några vanliga felaktigheter som cirkulerar i debattartiklar och på sociala medier:
- Vindkraften ger upphov till en bråkdel av de mikroplaster som sprids i naturen. Naturvårdsverkets kartläggning av de största mikroplastkällorna visar att däckslitage, konstgräsplaner, textiltvätt, båtbottenfärg och nedskräpning är de största ”bovarna”. Vindkraft finns inte ens med på listan.
- PFAS förekommer nästan överallt i naturen och den största identifierade källan är brandskum vid brandövningsplatser. Det kan förekomma PFAS även i vindkraftverk och annan elproduktion, men en ny rapport från danska Naturvårdsverket visar inte på någon förekomst av PFAS de testade vindkraftbladen.
- Det saknas bevis för hälsoeffekter orsakade av infraljud från vindkraftverk. Vindkraftsbuller är ett litet problem i Sverige. Riktvärdet för vindkraftsbuller är satt på en nivå som innebär lägre risk för negativa hälsoeffekter än riktvärdet för trafikbuller.
- Det är en mycket liten risk för att islossning, så kallade iskast, från ett vindkraftverk skulle träffa människor eller bostäder eftersom det finns flera sätt att hantera risken på. Det finns exempelvis tekniska lösningar på moderna vindkraftverk som gör att det sällan bildas is på rotorbladen som skulle kunna leda till iskast, och det finns möjlighet att ändra säkerhetsavstånden till ett vindkraftverk under vissa väderförhållanden.
Utsläppen av växthusgaser måste minska för att vi ska kunna motverka klimatförändringarna – samtidigt som vårt land ska fortsätta leva och utvecklas. Då kan vi inte låta spridningen av myter och desinformation motverka alla konstruktiva samtal om hur omställningen kan genomföras.
Daniel Badman, vd Svensk Vindenergi
