Sol-, vind- och biokraftsbranscherna kan leverera ytterligare minst 55 TWh stabil ny sol-, vind- och biokraft redan till år 2035 om erbjudandet om förmånliga statliga lån breddas till att gälla alla fossilfria kraftslag, skriver vd:arna Daniel Badman, Svensk Vindenergi; Anna Werner, Svensk Solenergi; och Anna Törner, Svebio på Dagens Industri Debatt den 23 augusti.
För att Sverige ska klara klimatutmaningarna, trygga energiförsörjningen och samtidigt stärka industrins konkurrenskraft behöver vi snabbt ny elproduktion och säkra stabiliteten i elsystemet, samtidigt som vi behåller våra konkurrenskraftiga elpriser. För att lyckas med det måste regeringen ge goda och likvärdiga villkor för alla fossilfria kraftslag.
Sverige ska öka elproduktionen till år 2045, från dagens 170 terawattimmar (TWh) till minst 300 TWh. Det innebär en ökning med ca 6 TWh ny elproduktion per år för att möta målet. Regeringens plan är att ca 50 TWh kärnkraft ska tillkomma under perioden 2035–2045. Planen är ensidig och har kritiserats av industrin som pekat på att deras elbehov ökar redan i närtid. Regeringens egna expertorgan Klimatpolitiska rådet och Finanspolitiska rådet menar dessutom att regeringens klimatåtgärder är otillräckliga och har ett för snävt fokus på kärnkraft.
Vi behöver redan nu fortsätta bygga ut elproduktionen för att möta Sveriges ökande el- och effektbehov när transporterna och industrin elektrifieras de kommande 5–10 åren. Annars finns en överhängande risk att industriinvesteringarna inte blir av. Då går Sverige miste om jobb och nya skatteintäkter, samtidigt som vi riskerar att missa våra klimatmål.
Sverige har länge haft ett av de lägsta elpriserna i Europa, vilket varit drivkraften till det stora intresset för de nya gröna investeringarna och den snabba omställningen. Det låga elpriset är alltså en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar. Vd:ar för svenska storföretag har också varit tydliga med att en snabb utbyggnad av elproduktion med låg produktionskostnad är en fråga om att säkra industriell konkurrenskraft, arbetstillfällen och välfärd i Sverige.
I takt med att de fossila bränslena i energisystemet ska fasas ut har frågan om energisäkerhet också blivit allt viktigare. Många kritiska verksamheter i samhället blir i större utsträckning beroende av robustheten i elsystemet. Därför handlar diskussionen idag inte enbart om tillförd energi utan också om andra kritiska egenskaper som gör att elsystemet blir robust.
Regeringens syn är att nästan bara kärnkraften har de egenskaper som behövs för att säkerställa robusthet och leveranssäkerhet. Kärnkraft är idag en viktig komponent för stabiliteten i kraftsystemet. Däremot har den tekniska utvecklingen kommit så långt att det även finns andra möjligheter för att säkra både energi- och effekttillräcklighet över året, samtidigt som elanvändningen ökar. Denna kombination av tekniker för ökad energisäkerhet kommer dessutom till låga kostnader.
Vi har redan i dag ett ansträngt läge där det finns stora utmaningar att över tid upprätthålla den nödvändiga balansen i systemet, med lika mycket elproduktion som elanvändning och med tillräcklig överföringskapacitet. Då är det vind, sol- och biokraft i kombination med batterikapacitet och annan energilagring som realistiskt kan byggas ut snabbast i stor skala. Dessa kraftslag har dessutom redan en upparbetad projektportfölj som möjliggör en snabb realisering.
När Ryssland anföll Ukraina blev det tydligt att vi snabbt måste minska beroendet av importerad olja och gas. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, betonar att dagens centraliserade och importbaserade energisystem är sårbart och att decentraliserad inhemsk produktion av el och bränslen minskar sårbarheten.
Vi är positiva till att regeringen tar frågan om svensk konkurrenskraft och kraftsystemets robusthet på största allvar. Däremot ser vi en risk med att allt för ensidigt fokusera på en massiv utbyggnad av endast ett kraftslag som lösningen när flera andra kostnadseffektiva och hållbara alternativ finns att tillgå, inte minst i det korta perspektivet. Vi vill understryka att vi inte har något emot kärnkraft, men vi anser att alla energi- och kraftslag bör ges likvärdiga och teknikneutrala villkor.
Vi hoppas att regeringen kompletterar utredningens förslag så att sol-, vind- och biokraft i kombination med batterier och annan energilagring snabbt kan byggas ut. Den enklaste vägen vore att bredda erbjudandet om förmånliga statliga lån till att gälla alla fossilfria kraftslag. Det skulle ge omkring 55 TWh ny sol-, vind- och biokraft som kan tas i drift före år 2035.
Anna Törner, vd Svenska Bioenergiföreningen (Svebio)
Anna Werner, vd Svensk Solenergi
Daniel Badman, vd Svensk Vindenergi
Kontaktperson
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35
