Att inte göra tillräckligt för att elektrifieringen ska kunna genomföras har en mycket hög kostnad. Det är vårt välstånd och våra barns framtid som står på spel. Då är det problematiskt att debatten alltför ofta innehåller förenklade resonemang och lösningar. Det skriver Ina Müller Engelbrektson på Svensk Vindenergi och Malena Swanson Falk på Energiföretagen på GP Debatt den 26 februari 2024.
Replik
16/2 Tillämpa försiktighetsprincipen även för vindkraft
Vi håller med debattörerna om att den elektrifiering som krävs för att mota klimatförändringarna leder till kraftigt ökat elbehov. Svensk basindustri prognosticerar ett fördubblat elbehov till 2030. De flesta är överens om att det just nu bara är vindkraften som kan byggas ut så snabbt och i den skala som behövs för att möta industrins ökande elbehov de närmaste 10–15 åren.
Vi vill dock framhålla att prövningsmyndigheterna redan tillämpar försiktighetsprincipen, eftersom den regleras i en central bestämmelse i miljöbalken. Det gäller därmed även vid prövning av ansökningar om tillstånd för vindkraft. Det finns gott om forskning och väl underbyggda fakta hos svenska myndigheter om vindkraftens påverkan. Både lagstiftningen och myndigheternas arbete på området utgår från vetenskapen.
Förenklade resonemang
Dialog och öppen debatt är förutsättningar för att elektrifieringen ska kunna genomföras, eftersom den medför förändringar som kommer att påverka oss alla på olika sätt. Alternativen, att inte göra tillräckligt eller inte göra något alls, har en mycket hög kostnad. Det är vårt välstånd och våra barns framtid som står på spel. Då är det problematiskt att debatten alltför ofta innehåller förenklade resonemang och lösningar. Låt oss bemöta några vanliga felaktigheter som cirkulerar i debattartiklar och på sociala medier, och som även ingår i debattörernas argumentation:
Naturvårdsverkets vägledning om buller från vindkraft beskriver vilka riktvärden som ska tillämpas. Värdena för vindkraftsbuller vid bostäder är lägre än motsvarande riktvärden för till exempel trafikbuller. Värdena sätts utifrån vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens påverkan på människors hälsa eller miljön.
PFAS förekommer nästan överallt i naturen enligt Kemikalieinspektionen och den största kända källan är brandskum vid brandövningsplatser. Det är en seglivad och osann myt att det skulle finnas samband mellan PFAS och vindkraftverk. Det kan förekomma PFAS även i vindkraftverk och annan elproduktion, men en ny undersökning från danska Miljøstyrelsen visar inte på någon förekomst av PFAS i de testade vindkraftbladen.
Eventuellt läckage leder därför inte till exponering för människor.
Enligt Naturvårdsverket kan det läcka små mängder bisfenol A från rotorblad men det bryts ner snabbt i miljön. Eventuellt läckage leder därför inte till exponering för människor. När rotorbladen tjänat ut finns regelverk för hantering av avfallet för att förebygga läckage.
Alla goda krafter och alla utsläppsfria kraftslag behövs för att vi ska klara elektrifieringen och klimatomställningen – då kan vi inte motverka konstruktiva samtal om hur omställningen kan genomföras.
Ina Müller Engelbrektson, branschjurist, Svensk Vindenergi
Malena Swanson Falk, jurist, Energiföretagen
Kontaktpersoner
Ina Müller Engelbrektson, branschjurist, Svensk Vindenergi
073-021 29 85
Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35
