Svensk Vindenergi välkomnar SKGS rapport som visar att industrins elbehov ökar med 72 terawattimmar (TWh) från idag till år 2030 och att behovet finns i alla delar av Sverige. SKGS uppgifter ligger väl i linje med uppgifterna i Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering från december 2022.

”Acceptans för elektrifiering” är ett nyckelbegrepp. Här måste politik, näringsliv och civilsamhället dra åt samma håll. Det kommer att ha stor betydelse att industrin och det svenska näringslivet nu blir tydliga med att elektrifieringen är avgörande – både för möjligheten att minska utsläppen av växthusgaser och för möjligheterna att utveckla och behålla verksamheter i landet.

Vi delar SKGS bedömning att vindkraften kan möta och matcha industrins ökade efterfrågan till 2030. Men, SKGS räknar bara med den vindkraft som är beställd och kommer att tas i drift fram till år 2025. Vindkraft kommer att byggas även efter 2025. I Svensk Vindenergis statistik & prognos Q4 2022 finns en försiktig bedömning, baserad på att hälften av de vindkraftverk som idag är inne i miljöprövning ges tillstånd och realiseras, som visar att vindkraften kommer att kunna öka från 33 TWh 2022 till 123 TWh år 2035. Då tillkommer det cirka 9 300 megawatt (MW) effekt 2023-2030 och ytterligare nära 8 000 MW 2031-2035. Vi hoppas att SKGS väger in detta när rapporten uppdateras.

Det är viktigt att understryka vikten av att den tillkommande elproduktionen har en produktionskostnad som är konkurrenskraftig. SKGS har tidigare konstaterat att el till konkurrenskraftig kostnad är en avgörande framgångsfaktor för att möjliggöra investeringar i såväl befintlig industri som nyetableringar. Utöver det måste det säkerställas att elproduktionen kan möta marknadens krav på att produkter ska tillverkas med förnybar el. I Svensk Vindenergis rapport Tio förslag för elektrifiering och konkurrenskraft uttrycker Luisa Orre, Chief Procurement Officer på H2 Green Steel, det så här:

”Våra kunder nöjer sig inte bara med fossilfri el. De vill ha grönt stål, producerat med grön el.”

Luisa Orre, Chief Procurement Officer, H2 Green Steel

Vi noterar att rapporten uttrycker oro för effektbalansen fram till år 2030. När det gäller vindkraftens bidrag vill vi lyfta två saker. För det första att under åren 2010-2021 har vindkraftens tillgänglighet legat mellan 16 och 66 procent under topplasttimmen, vilket är betydligt högre än de 9 procent som används i rapporten. För det andra att SKGS inte har räknat med de drygt 6 000 MW modern och högpresterande vindkraft som kan förväntas tillkomma 2026-2030 och som kan bidra till effektbalansen.

Det är viktigt både att klara effektbalansen och att det sker kostnadseffektivt. Det är också viktigt att skapa de marginaler som behövs för att täcka upp för oplanerade driftstörningar i bränslebaserad kraftproduktion. Effektutmaningen kan mötas på många olika sätt. Utökad överföringskapacitet inom landet och till grannländerna samt ökat effektuttag från vattenkraften är förhållandevis enkla tekniska lösningar, men tillståndsprocesserna tar lång tid. Vad som är mest kostnadseffektivt styrs av marknaden men sannolikt kommer viktiga bidrag att komma från import, efterfrågeflexibilitet, batterier, andra typer av energilager och nya tekniska lösningar som används för att stötta systemet.

Kontaktperson

Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35