Vindkraft är en viktig del av vårt elsystem och den producerar el när det blåser. Idag producerar vindkraft nästan en tredjedel av svensk el. Med mer vind, sol och energilagring sänker vi elpriset för boende och företag i hela Sverige. Tillsammans kompletterar dessa kraftslag varandra och gör Sveriges elförsörjning säker, pålitlig och grön.
Vindkraft producerar när elbehovet är som störst
Under ca 90 procent av årets timmar levererar vindkraftverken el i varierande grad. Produktionsmönstret, dvs. när i tid som vindkraften producerar el, är också lämpligt för att möta elbehovet när det är som störst: på hösten och vintern, när vi behöver elen som mest, producerar också vindkraften som mest, eftersom det blåser mer under dessa årstider.
Ett modernt vindkraftverk med höga torn och längre blad levererar el även i så låga vindhastigheter som 3–4 sekundmeter, även om det så klart levererar optimalt med el vid högre vindhastigheter.
Så vad händer när det inte blåser?
Solkraft och vindkraft kompletterar varandra
Under sommarhalvåret blåser det mindre, men då lyser solen mer. Enligt Världsbankens solatlas är elutbytet från solceller lika stort i södra Sverige som i Danmark, Nederländerna och norra Tyskland. I norra Sverige är befolkningstätheten och elbehovet som högst längst kusterna, och även där är utbytet i nivå med de södra delarna av landet, delvis eftersom den svalare temperaturen ökar solcellernas verkningsgrad.
Dagens solceller kan omvandla upp till cirka 23 procent av solljuset till användbar elektricitet, en ökning från cirka 15 procent för tio år sedan. Som jämförelse har europeiska kraftverk som producerar el med kol i genomsnitt en verkningsgrad på cirka 30 procent. Det svalare klimatet i Sverige är positivt, eftersom det ger en högre verkningsgrad. Därför kan vi ha lika stort elutbyte från solcellerna som länder som har en högre solinstrålning.
Vind- och solkraftens produktion januari 2024–maj 2025 i megawattimmar, månad för månad
Ett flexibelt och balanserat elsystem byggs med spridning – både geografiskt och tekniskt
Ett vindkraftverk producerar bara el när det blåser, men det blåser nästan alltid någonstans i Sverige och det är aldrig vindstilla överallt samtidigt.
När vindkraften är geografiskt spridd över en större region blir den sammantagna effekten färre timmar med låg produktion, enligt en studie från Energiforsk.
På samma sätt kan solkraften anpassas utifrån lokala förutsättningar, med olika tekniska lösningar för olika platser och behov. Kombinationen av geografisk spridning och varierad utformning ger ett robust, flexibelt och lokalt förankrat elsystem.
Solparker kan utformas för att passa både landskap och elsystem
Fasta solpaneler monteras mot syd i en vinkel som är optimerad för att maximera solinstrålningen. Elproduktionen från en fast panel beror på solens position, vilket innebär att produktionen på morgonen och kvällen vanligtvis är betydligt lägre än mitt på dagen.
De kommande åren väntas det därför bli vanligare att utforma solparker med paneler som följer solen, så kallad solspårning.
Solspårningssystem kan generera mer kraft under hela dagen genom att följa solens bana över himlen, men de kostar mer att installera och underhålla. Eftersom fasta paneler har sin högsta produktion mitt på dagen, är det en extra fördel att system med spårning har en relativt sett högre produktion morgon och kväll.
Vindkraft i kombination med andra kraftslag och tekniker kompletterar varandra
En vanlig fråga är hur variationerna i väderberoende elproduktionen ska hanteras. Elektricitet måste användas i samma stund som den genereras, och elkonsumtion och elproduktion måste alltid vara i balans. För att säkerställa ett stabilt elsystem kan vindkraften kombineras med andra kraftslag och tekniker.
Historiskt har vattenkraften varit Sveriges viktigaste resurs för att balansera variationer i elnätet från vind- och solenergi, men i takt med att elsystemet förändras ökar behovet av nya lösningar.
När det blåser mycket är vindkraftsproduktionen hög och elpriserna låga. När det blåser mindre är vindkraftsproduktionen lägre, och då behöver andra lösningar bidra till att balansera elsystemet. Energilagring gör det möjligt att lagra överskottsel och använda den vid behov. Efterfrågeflexibilitet, där elanvändningen anpassas utifrån elpriset och tillgången, bidrar också. De få timmar då Sverige importerar el är det främst från våra grannländer Norge och Danmark.
För att hantera de variationer som kan uppstå krävs ett flexibelt elsystem där både elproduktion och elanvändning kan anpassas efter behov. Det innebär att både produktionen och konsumtionen av el kan regleras för att säkerställa balansen i elsystemet.
Ett mer flexibelt elsystem skapar stabilitet
Ett stabilt elsystem och tillgång till el när den behövs handlar inte bara om mängden elproduktion som finns i systemet, utan också om överföringskapaciteten och hela elsystemets planerbarhet. Detta handlar både om elproduktionens flexibilitet, dvs. hur väl den går att reglera och styra, samt om efterfrågeflexibilitet dvs. att elanvändare kan anpassa sin konsumtion utifrån elpriser och elsystemets behov.
Läs mer i denna rapport från Energimyndigheten
Vindkraften har möjlighet att bidra med balanseringsflexibilitet, så kallade stödtjänster, till systemet. Denna anpassning anmäls på förhand till Svenska Kraftnät och avropas samt aktiveras vid tidpunkter med behov av omedelbar balansering. Svenska kraftnät efterfrågar fler neddragningsresurser, alltså teknik som kan dra ner elproduktionen för att stötta stabiliteten i nätet. Vindkraft stöttar redan idag denna stabilitet i elnätet, men kan bidra ännu mer.
Enligt Power Circle väntas behovet av flexibilitet i Sverige öka med 20–70 procent till 2030, och på EU-nivå förväntas det fördubblas. För att möta det behovet behöver vi fler lösningar som gör elsystemet mer anpassningsbart.
Det finns betydande flexibilitetsresurser i systemet. Kortsiktig flexibilitet kan komma från batterier, elbilsladdning och smart styrning, medan vattenkraft, värmepumpar och kraftvärme ger stabilitet över längre perioder. På sikt kommer även vätgas och pumpkraft att bidra mer till att stabilisera elsystemet.
Läs mer om flexibilitet i detta faktablad från Power Circle
Energilagring – en viktig pusselbit
En viktig del av flexibilitet i elsystemet är möjligheten att lagra överskottsenergi när produktionen är hög och använda den när produktionen är lägre. Detta hjälper till att hantera variationer i elproduktionen.
Det finns olika sätt att lagra energi. En lösning är batterier, som kan lagra el under kortare perioder och användas för att snabbt stabilisera elnätet.
För mer långsiktiga lagringsmöjligheter kan pumpkraft bli ett alternativ i Sverige, då flera bolag nu undersöker förutsättningarna, bland andra Mine Storage och Fortum. Vätgas är en till möjlig lösning för långsiktig energilagring i framtiden. Där används överskottsel i industriprocesser för att producera vätgas genom elektrolys, vilket sedan kan lagras och användas för att generera el vid behov.
Läs mer om vätgas i denna rapport från International Energy Agency (IEA)
Tekniken utvecklas snabbt, och moderna reglersystem gör att energilager kan styras smart för att både stödja elnätet och skapa lönsamhet genom exempelvis stödtjänster för frekvensreglering.
Vad tycker Green Power Sweden?
Vindkraften är en viktig del av framtidens elsystem, men den behöver inte bära allt på egen hand. Genom en kombination av olika kraftslag, smarta lösningar och modern teknik kan vi säkerställa en stabil, hållbar och kostnadseffektiv elförsörjning.
Green Power Sweden arbetar tillsammans med OX2 och Siemens Energy i projektet FörNUbart 24/7 med att visualisera hur ett sådant system kan se ut. Rapporten visar hur Sverige kan tillgodose fossilfri el dygnet runt med befintlig teknik redan idag – till en låg kostnad. Med elproduktion från vind- och solenergi, lagring i batterier samt lagring i form av e-bränslen (elektrobränslen så som metanol), kan vi kan möta industrins samlade efterfråga av både energi och effekt till början av 2030-talet med hjälp av förnybar elproduktion.
För att industrin ska investera och växa behövs långsiktiga spelregler, beslutsamhet och en tydlig politisk riktning. Green Power Sweden har tagit fram rapporten 25 förslag för ett säkrare, rikare och grönare Sverige. I fem kapitel, och i 25 förslag, beskriver denna rapport vilka politiska beslut som behöver fattas och varför.
Green Power Swedens förslag om hur vindkraft kan bidra till att hantera effektbrist och stabilisera elsystemet
- I dag ansöker man om elnät och produktion separat och sekventiellt och det gör processen onödigt lång. Gör det möjligt att ansöka om elnätsanslutning parallellt med miljötillståndsprocessen.
- Det tar tid att bygga ut nätet och att effektivisera användningen är dessutom kostnadseffektivt. Använd befintliga elnät mer effektivt genom att möjliggöra och främja villkorade anslutningsavtal och flexibilitetsmarknader.
- För att ytterligare stärka elsystemets stabilitet och tillgänglighet behöver satsningar på energiparker, hybridlösningar och systemstöttande tekniker utvecklas. Främja tekniker för att öka tillgängligheten av elproduktionen genom att utöka satsningen på Kraftlyftet.
