I energidebatten används det ofta olika begrepp för att förklara kraftslagens tillgänglighet och tillförlitlighet. I det sammanhanget är viktigt att skilja på om en talar om hur mycket el som i genomsnitt produceras under ett helt år, eller hur tillgänglig produktionen är när elsystemet är ansträngt. Tre vanliga begrepp som förekommer i debatten är: kapacitetsfaktor, effektbidragsfaktor och tillgänglighetsfaktor.
Begreppet kapacitetsfaktor används fortfarande i vissa sammanhang för att förklara två olika saker samtidigt. Nämligen hur mycket produktion en kraftkälla bidrar med på ett år utifrån installerad effekt samt hur mycket ny konsumtion som beräknas kunna anslutas genom den tillkommande kapaciteten. Vad som menas med begreppet kapacitetsfaktor blir därmed otydligt.
Att begreppet kapacitetsfaktor tidigare använts för två vitt skilda saker berodde på en felöversättning från engelska till svenska, som har rättats till på senare tid (“capacity factor” respektive “de-rating capacity factor”).
Den havsbaserade vindkraftens kapacitetsfaktor (capacity factor) ligger på minst 50 procent, inte 18 procent som anges i vissa sammanhang. Den havsbaserade vindkraftens ”effektbidragsfaktor” (de-rating capacity factor) beräknas däremot till 18 procent. För nybyggd landbaserad vindkraft ligger kapacitetsfaktorn på 35–40 procent.
Nedan förklaras samtliga tre ovannämnda begrepp och hur de skiljer sig åt:
- Kapacitetsfaktorn (även kallad nyttjandegrad) som visar hur mycket el en källa i genomsnitt producerar över tid, till exempel över ett år, jämfört med sin maxkapacitet.
- Effektbidragsfaktorn som visar hur mycket el en kraftkälla kan förväntas bidra med under situationer när det råder brist på el.
- Tillgänglighetsfaktorn som handlar om hur ofta en kraftkälla är tillgänglig att producera el vid årets mest ansträngda timmar, så kallad topplasttimme.
Vad tycker Green Power Sweden?
Det är viktigt att vi tydliggör skillnaderna mellan kapacitetsfaktor, effektbidragsfaktor och tillgänglighetsfaktor, för när dessa begrepp blandas ihop skapas en felaktig bild av kraftkällornas verkliga bidrag till elsystemet.
Tack vare snabb teknikutveckling har vindkraftens kapacitetsfaktor ökat stadigt. Moderna turbiner har större rotordiameter, högre navhöjd och är optimerade för att producera el även vid lägre vindstyrkor.
