Svensk Vindenergi har svarat på remissen om en framtida kapacitetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på elmarknaden. Vi välkomnar en bred dialog om elmarknadens framtida utformning som säkerställer att vi kan bibehålla en hög utbyggnadstakt av elproduktion och därmed möta den framtida elektrifieringen med konkurrenskraftiga priser och nå klimatmålen.

Svenska kraftnät har haft i uppdrag av regeringen att föreslå en utformning av kapacitetsmekanismer på elmarknaden med förutsättningar att ersätta effektreserven och säkerställa resurstillräcklighet efter 2025. Detta är ett deluppdrag inom ett större regeringsuppdrag till bland annat Svenska kraftnät om att stärka försörjningstryggheten i energisektorn. I deras rapport argumenterar Svenska kraftnät för att en kapacitetsmekanism är nödvändigt att införa i Sverige. De föreslår att en marknadsomfattande kapacitetsmekanism införs efter 2025 och lämnar förslag på hur den bör utformas.

Svensk Vindenergi anser att frågan om en kapacitetsmekanism bör införas eller inte kan utredas vidare, men att utredningen måste föregås av en djupare konsekvensanalys av vad ett införande av en kapacitetsmekanism innebär för den svenska elmarknaden. Svenska kraftnät skriver själva i rapporten att de inte hade möjlighet för detta arbete på grund av regeringsuppdragets snäva tidsram.

Ta vara på investeringsintresse, analysera mera och förtydliga

Svensk Vindenergi uppmanar regeringen och Svenska kraftnät att:

• Ta vara på det stora investeringsintresse som finns för ny elproduktion i Sverige. Prioritera Sveriges investeringsklimat genom att lösa målkonflikter, korta tillståndsprocesserna och kapa onödig regelbörda vid investeringar i ny elproduktion. Ett förslag om införande av en kapacitetsmarknad måste bidra till att säkra utbyggnadstakten av landets elproduktion på 10 terawattimmar årligen. 
• Gör en heltäckande analys av elmarknaden för att säkerställa att utbyggnaden av elproduktion fortsätter och möter det nu välkända kraftigt ökande elbehovet, inom inte minst industrin. Regeringen bör därför ge Svenska kraftnät i uppdrag att undersöka vidare vad en eventuell marknadsomfattande kapacitetsmekanism kan få för effekter på energy-only-marknaden och andra närliggande marknader så som stödtjänst- och flexibilitetsmarknaderna.
• Förtydliga Svenska kraftnäts uppdrag att vidareutveckla stödtjänstmarknaderna på längre sikt. Detta kan t.ex. handla om vilka nya mönster som investeringar i flexibilitet och teknikutveckling har för effekter på elanvändningen och vilken roll dessa kan spela för tillförlitligheten i elsystemet.
• Svenska kraftnät bör göra en djupare analys av vindkraftens tillskrivna kapacitetsfaktor på 9 procent för att säkerställa att siffran är aktuell. Det har skett en omfattande teknikutveckling och utbyggnad av vindkraften bara de senaste åren som gör att Svenska kraftnäts bedömning kan ifrågasättas. Svenska kraftnät bör också ange vindkraft till land och till havs separat i sina prognoser för att få bästa möjliga träffsäkerhet, samt utveckla en metod för att även avgöra kapacitetsfaktorn i s.k. hybridparker.
• Svenska kraftnät bör redovisa tydligare vilka antaganden som ligger till grund i deras analys för tillförlitlighetsnormen och varför deras uppfattning skiljer sig mot Energimarknadsinspektionens.

Vindkraftsbranschen kan och vill bidra – givet rätt förutsättningar

Om regeringen väljer att gå vidare med Svenska kraftnäts förslag vill Svensk Vindenergi göra följande medskick i det arbetet:

• Utred vidare om en fortsatt strategisk reserv är möjlig och att det då inkluderar förbrukningsreduktion. Svensk Vindenergi ser att branschen skulle kunna delta på en kapacitetsmarknad och bidra till att stötta elsystemet om förutsättningarna är på plats. Det krävs fortsatta och fördjupad dialog för att ta tillvara dessa möjligheter.
• Formulera så teknikinkluderande kriterier som möjligt i en upphandling för att möjliggöra ett så effektivt system som möjligt. Med teknikinkluderande menar vindbranschen att inget kraftslag eller kombination av tekniker bör exkluderas till följd av för högt ställda eller ogrundat upphandlingskrav, t.ex. att uthållighetstiden för att kunna delta på en kapacitetsmarknad sätts så lågt som möjligt. Fördelen med att göra upphandlingen så teknikinkluderande som möjligt är att marknaden blir mer motståndskraftig till följd av diversifieringen av tekniker och budgivare på marknaden.
• En eventuell marknadsomfattande kapacitetsmekanismen bör vara landsomfattande och följa elområdesindelningen för att tydliggöra flaskhalsar och att det är en produkt som upphandlas. Svenska kraftnät bör var den aktör som är ansvarig för att upphandla kapacitet utifrån sitt ansvar för balansmarknaden samt för utlandsförbindelserna. Svensk Vindenergi uppfattar det som att en förutsättning för att en kapacitetsmarknad ska kunna godkännas är att den möjliggör utländskt deltagande.
• Slutligen vill Svensk Vindenergi nämna vikten av att man också analyserar konsekvenserna av införandet av en kapacitetsmarknad ur ett nordiskt perspektiv, vilket också Svenska kraftnät skriver i rapporten.

Kontaktperson

Erik Almqvist, elnät och elmarknad, Svensk Vindenergi
073-025 78 46

Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig, Svensk Vindenergi
073-398 71 35