Klimatnyttan av solkraft kan beskrivas på två sätt: genom att ny elproduktion möjliggör elektrifiering av industri och transporter samt ersätter fossila bränslen, och genom att förnybar el tränger undan fossil elproduktion i det nordeuropeiska elsystemet.
Solkraft bidrar till elektrifieringen av industri- och transportsektorn
Beräkningar visar att elektrifiering av industri och transportsektor kan minska utsläppen med 640.000 – 1.600.000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per terawattimme (TWh), beroende på användningsområde:
- Fossilfritt stål: LKAB:s omställning till koldioxidfri järnsvamp bedöms kräva cirka 70 TWh el och minska utsläppen med 40–50 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e), motsvarande cirka 640.000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per producerad TWh.
- Elektrifiering av fordonsflottan: Sveriges personbilar släppte ut 9,76 miljoner ton växthusgaser 2024. En övergång till eldrift skulle kräva cirka 12 TWh el och minska utsläppen med omkring 800.000 ton CO2e/TWh.
- Infångning av koldioxid: Stockholm Exergis planerade bio-CCS-anläggning (carbon capture storage) beräknas kräva 0,5 TWh el och minska utsläppen med cirka 800 000 ton per år, motsvarande omkring 1.600.000 ton CO2e/TWh.
Utbyggnaden av solkraft tränger undan gas och kolkraft i Europa
Ökad elproduktion i Sverige bidrar även till att fasa ut gas- och kolkraft i grannländerna. Enligt IPCC genererar el från fossil energi cirka 410.000–820.000 ton koldioxidutsläpp per TWh. För vind- och solkraften är denna summa betydligt lägre. Enligt Vestas generar vindkraft ca 6.000 ton per TWh, och solkraft 28.000 ton per TWh enligt KSLA. När förnybar el ersätter fossil el minskar utsläppen i genomsnitt med omkring 600.000 ton per TWh. På sikt minskar klimatnyttan av elexport i takt med att förnybar el byggs ut i Europa och elen i allt högre grad behövs för elektrifieringen i Sverige.
